Gammalt och nytt möts på Resarö strax norr om centrala Vaxholm. Området, som för några år sedan dominerades av fritidshus, håller på att ändra karaktär. Tomter styckas och permanentboende flyttar in i stora nybyggda villor.
Resarö är inget undantag. Av de femtiotal villor i Vaxholms kommun som ligger ute till försäljning på Hemnet har mer än hälften ett utgångspris på 4,5 miljoner.
- Charm och sjöläge kostar, säger fastighetsmäklaren Birgitta Eklund.
Bostadsmarknaden är motorn i den utveckling som gör Vaxholm till en av de kommuner i Stockholms län där förvärvsinkomsterna ökar mest. Mellan åren 2000-2006 steg medianinkomsten med 14,1 procent.
Många av de nya Vaxholmsborna kommer från centrala Stockholm, Lidingö, Sollentuna och Täby.
- Vi påverkas av prisbilden i innerstan, säger Birgitta Eklund.
Hon bor själv på Resarö och har sedan mitten av 1990-talet följt utvecklingen från sin arbetsplats på Mäklarhuset mitt emot Konsum. Bostadsannonserna lockar med närheten till havet och bra pendlingsmöjligheter. Första halvåret i år fick kommunen 152 nya invånare, en ökning med 1,43 procent enligt SCB och även där är Vaxholm i topp.
- Vi har haft en väldigt bra sommar och har inte märkt någon avmattning, säger Birgitta Eklund.
Kommunstyrelsens ordförande Bengt Hansson (c) gläder sig över att många väljer att bosätta sig i Vaxholm, men är bekymrad över de höga priserna.
- Samhället blir ensartat när det bara är välmående personer som har råd att flytta hit.
Han konstaterar att Vaxholm inte kan erbjuda välbetalda yrken till sina nya invånare. Av de 4.500 i yrkesaktiv ålder pendlar 2.700 till jobbet.
- Vi går från att ha varit den kompletta lilla staden med alla yrkeskategorier till att bli en förstad till Stockholm. Vikänslan blir inte lika stor när så många pendlar och jag märker ett minskat engagemang i lokala frågor.
Bengt Hansson flyttade för några år sedan från Resarö till det nya bostadsområdet Kullön. Det som lanserades som ekoboende för åldersgruppen 55+ har med tiden fått en annan målgrupp.
- Här är perfekt att bo med barn, säger Thomas Fredriksson när han går den korta biten hem från dagis med sina döttrar Alva och Elsa.
Thomas Fredriksson arbetar inom Peab som var med och byggde området. Han gillade husen och övertalade familjen att flytta dit från Täby för fyra år sedan. Prislappen var då 2,8 miljoner, i dag har motsvarande hus ett utgångspris kring fyra miljoner.
- Visst är det mycket pengar, men bor man här behöver man ingen sommarstuga. Vi stannade hemma två veckor under semestern och gjorde utflykter med båten, säger Thomas Fredriksson.
Oppositionsledaren Jan-Olof Schill (s) är mycket kritisk till den borgerliga bostadspolitiken och anser att Kullön är ett projekt som spårat ur. Det som var tänkt som en ekologisk by med 50 hus blev ett storskaligt bostadsområde med 250 villor som trängt undan viktiga naturvärden.
Jan-Olof Schill vänder sig mot inriktningen på småhus och bostadsrätter. För knappt tio år sedan sålde kommunen sitt allmännyttiga bostadsbolag och sedan dess har de flesta av hyresbostäderna omvandlats till bostadsrätter. Antalet hyresrätter i Vaxholm har halverats och är i dag bara 550.
- Vi kan inte acceptera att stora befolkningsgrupper utestängs från att bo i kommunen, säger Jan-Olof Schill.
Men nu börjar även den borgerliga majoriteten se att bristen på hyresrätter skapar problem. Det är svårt för låginkomsttagare att hitta en bostad och kommunen räknar med stigande svårigheter att rekrytera personal till förskolan, äldreomsorgen och vården.
Kommunens tjänstemän har fått i uppdrag att ta fram förslag till hur antalet hyreslägenheter kan bli fler. Tänkbara vägar är att underlätta för privata hyresvärdar att bygga mer, eller att kommunen själv bygger några hyreshus, i första hand för seniorer. Att återskapa allmännyttan är däremot knappast aktuellt.
- Vi ser ingen anledning att kommunen ska äga ett fastighetsbolag med alla de risker det innebär, säger Lars Wessberg (m), vice ordförande i kommunstyrelsen.