Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

STHLM

Höghusen i Värtan krympte

Stockholms politiker vill bygga riktigt höga hus i Värtan. Men när visionen om en ny sjöfront utvecklats till konkreta planer har husen krympt. Skyskrapor på 30–40 våningar har blivit åtta våningar höga vita fyrkanter – med gröna tak. Bullret från hamnen stoppar högre bostadshus.

Norra Djurgårdsstaden är en blivande stadsdel som ska sätta Stockholm ännu tydligare på miljöns världskarta än Hammarby sjöstad. Här är hållbarhet, klimatneutralitet och frihet från fossila bränslen några av målen.

Men Norra Djurgårdsstaden ska även ge Stockholm en ny front mot havet. I södra Värtahamnen ligger frontens centrala del. Hösten 2008 presenterades den första konkreta visionen för hamnområdet. Silverglänsande glasfasader på 30–40 våningar höga hus skulle bilda Stockholms nya entré från sjösidan.

Värtan ansågs vara ett perfekt område för rejält höga hus, inramat av ganska höga punkthus på Gärdets höjder, ganska höga punkthus på Lidingö och fjärrvärmeverkets skorstenar som det är. Alla politiska partier – även de som vill vara extremt restriktiva med höghus som stör Stockholms silhuett – vill bygga högt just i Värtan.

Eftersom det är de folkvalda politikerna som bestämmer i staden borde det vara lätt som en plätt att bestämma att det blir höghus i Värtan. Så enkelt verkar det inte vara. I det fördjupade program för Södra Värtahamnen som ska upp i stadsbyggnadsnämnden till sommaren finns ett enstaka högt hus längst ute på udden. För övrigt består hela området av kringbyggda stadskvarter på 6–8 våningar med grön växtlighet på taken.

– Jag blev oerhört förvånad när jag såg de här bilderna. I Värtan borde vi kunna bygga rejält högt. Jag vill ha en rad riktigt höga hus som front alldeles vid vattnet, säger Erik Slottner (KD), som sitter i stadsbyggnadsnämnden och profilerat sig som anhängare av skyskrapor.

Stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (M) och oppositionsborgarrådet Tomas Rudin (S) uttrycker också förvåning av att 40 våningar blivit 8.

– Jag tror att alla partier är överens om att vi vill ha hög bebyggelse i Värtan. Man kan ha gröna tak även på skyskrapor, säger Regina Kevius,

Tomas Rudin har pekat ut Värtan och Marieberg som platser lämpliga för höga hus. Han letar fler sådana eftersom han ogärna vill bygga högt där de uppstickande husen stör stenstadens silhuett.

– Husen borde absolut bli högre. Värtan blir bara bättre om det byggs nya höga hus, säger Tomas Rudin. Han misstänker att det kan vara byggherrars ovilja att bygga rejält högt som fått husen att krympa.

Nu är det i själva verket varken bygg- ekonomiska orsaker eller en ovilja att göra som politikerna säger som fått de omkring 30 tjänstemän, arkitekter och konsulter som arbetat med Södra Värtahamnen att krympa husen.

– Den avgörande faktorn är industribullret från fartygen i hamnen. Fartygen bullrar och bullret från dem kommer från två håll så vi kan inte bygga bostäder med en tyst sida. Därför klarar vi inte bullergränserna för bostäder på kvällar och nätter om vi inte låter bostäderna ligga i slutna kvarter och bygger arbetsplatser runt dem som skärmar, förklarar Klas Groth, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret.

Nu är programmet för Södra Värtahamnen bara steg 8 på den 21 steg långa vägen från idé till tillstånd att bygga och husens höjd och utformning ska behandlas politiskt flera gånger.

– Vi får helt enkelt höja husen, säger Regina Kevius.

Klas Groth betonar att det är fullt möjligt att bygga höga hus nära fartygsbullret – om de inte innehåller bostäder. Ett annat hopp för dem som vill bygga högt kan vara Stockholms hamns miljöpolitik. Om alla fartyg som kommer till de båda hamnpirarna i framtidens Värtan har elanslutning minskar bullret troligen så mycket att det inte når upp till gränsen för industribuller nattetid i bostäder.

Norra Djurgårdsstaden

Norra Djurgårdsstaden blir en mycket vidsträckt stadsdel. Den som vill vandra längs stadsdelens stränder får räkna med en promenad på en halvmil. Att gena från norra delen till den södra via de nya gång- och cykelvägar som ska ta oskyddade trafikanter helskinnade över motorleder och järnvägsspår innebär en hälften så lång sträcka.

Det första spadtaget till de första husen i den nya stadsdelen togs förra året. De första bostäderna i den första etappen om 700 bostäder kan bli klara kring kommande årsskifte. I höst beräkna byggstart för den andra etappen med 1.240 bostäder.

När Norra Djurgårdsstaden är färdigbyggd, 2025–2030, ska stadsdelen ha omkring 10.000 bostäder och 25.000 arbetsplatser. I den del som omfattar Södra Värtahamnen planeras 1.000–1.200 bostäder och 20.000 arbetsplatser. Det första spadtaget i Södra Värtahamnen tas tidigast år 2013.

Södra Värtahamnen får betydligt mer cykel­banor och trottoarer än en ”normalstadsdel”. Tunnelbanan ligger en bit bort och många av de som kommer att bo och arbeta här beräknas åka på Spårväg City som om allt går vägen öppnar för trafik i området 2016.

På längre sikt finns lösa planer på att dra spårvägen vidare från Ropsten genom den norra delen av Norra Djurgårdsstaden. Det är även troligt att den nya stadsdelen får en eller flera bryggor för pendelbåtstrafik.

Järnvägen till Värtahamnen och Lidingövägen är två stora barriärer i den nya stadsdelen. Trafikplatsen där Norra länken kommer upp och kopplas samman med Lidingövägen är inte heller något som inbjuder till lugna promenader. Det kommer att byggas passager över dessa barriärer på flera ställen så att stadsdelen inte som i dag består av några olika områden som inte alls hör ihop.

Grönska och lummig parkmark är inget som förknippas med den blivande stadsdelen. Att Nationalstadsparken finns på båda sidor om den kommer många av de framtida att uppfatta som en stor kvalitet. Inne i området anläggs även några små parker. I Södra Värtahamnen utvecklas området kring Finlandiaparken till en stadsdelspark. Dessutom ska 1.000 nya träd planteras i det i dag grönskefattiga området.