Det visar en undersökning som Synovate gjort på uppdrag av Dagens Nyheter mellan den 17 november och den 17 december 2007. Totalt gjordes 552 telefonintervjuer med personer, 16 år och äldre, boende i Stockholms län.
Frågan var kopplad till koldioxidutsläppen; enligt klimatforskare är utsläppen den tyngsta orsaken till klimatförändringarna och en stor del av utsläppen kommer från biltrafiken.
32 procent anser att högre trängselavgifter är det bästa sättet för att minska biltrafiken i innerstaden, 29 procent anser att en höjning av bensinpriset är den bästa åtgärden för färre bilar på stadens gator. 7 procent vill höja parkeringsavgifterna, 6 procent tycker att man ska bygga ut kollektivtrafiken, medan endast 1 procent av de tillfrågade vill bygga nya ringleder. De två senare svaren var spontana.
- Resultatet visar att det finns ett stort miljöengagemang bland Stockholms bilister. Det upplever jag som mycket positivt, men högre avgifter innebär också att stora grupper i samhället tvingas ställa bilen, kommenterar Mikael Söderlund (m), trafik- och stadsbyggnadsborgarråd.
Synovate frågade hur mycket avgiften bör höjas vid högtrafik - i dag 20 kronor klockan 7.30-8.29 samt 16.00-17.29.
Beräknat på samtliga intervjusvar, varav 32 procent är bilägare, blir resultatet en höjning av avgiften med 29 kronor. Det innebär totalt 49 kronor i trängselskatt i högtrafik.
Tillfrågade med egen bil ansåg att en höjning med 26 kronor i högtrafik var acceptabel, det innebär totalt 46 kronor i högtrafik.
Tillfrågade utan egen bil förordade en ökning av avgiften med 35 kronor till totalt 55 kronor i högtrafik.
- Jag har i diskussioner med Carl Cederschiöld, regeringens förhandlingsman i infrastruktur, föreslagit att äldre fordon med höga utsläppsvärden ska påföras en högre avgift. Men allmänt sett finns det inga diskussioner om högre avgifter. Frågan ägs för övrigt inte av staden, utan av regeringen, säger Mikael Söderlund.
Efter en försöksperiod, det så kallade Stockholmsförsöket, den 22 augusti 2005-31 juli 2006, fattade riksdagen beslut om att införa trängselskatt i Stockholms stad från den 1 augusti 2007. Beslutet vilade på resultatet i folkomröstningen i Stockholms stad, som gjordes i anslutning till de allmänna valen i september 2006. Avgiften är statlig; för närvarande ser regeringen över möjligheten att tillåta ett regionalt och lokalt beslutande av avgifter, exempelvis avgiftens storlek.
Enligt regeringen Reinfeldt är trängselskatten öronmärkt för byggande av Förbifart Stockholm, en nord/sydlig motorväg 21 kilometer mellan Häggvik i norr och Kungens kurva i söder. Trängselskatten beräknas bidra med cirka 15 miljarder kronor av totalt 25 miljarder.
Det årliga nettot för trängselskatten beräknas till cirka 250-300 miljoner kronor.
Länets socialdemokrater vägrade före jul att godta finansieringsmodellen för Förbifarten, Carl Cederschiölds förslag till trafikuppgörelse för perioden 2008-2019. Det röd-gröna blocket vill att trängselskatten ska delas lika mellan satsningar på vägar och spår, det vill säga kollektivtrafik.
Essingeleden och Södra länken är avgiftsfria, de tillhör det nationella vägnätet och har Vägverket som huvudman.
Det finns i dag inga politiska signaler om en avgifshöjning. Frågan är extremt laddad, och det är inte sannolikt att något parti vill ta ordet avgiftshöjning i sin mun före 2010 års allmänna val.
- Jag vill i dag inte spekulera i ändrade avgiftsnivåer, främst beroende på att vi ännu inte vet hur stort överskottet blir och hur den slutliga finansieringen för Förbifarten kommer att se ut. För närvarande är frågan om avgiftshöjning inte aktuell, säger Mikael Söderlund.
Skälen för trängselskatt är främst tre; minska trängseln, öka framkomligheten och förbättra miljön. Enligt Stockholms stads trafikkontor har antalet fordonspassager genom betalsnitten på vardagar klockan 06.00-19.00 minskat med 20 procent jämfört med 2005, alltså före Stockholmsförsöket.
Under perioden efter försöket och fram till återinförandet var trafiken 6 till 8 procent lägre än vid samma period före Stockholmsförsöket. Trafiken återgick alltså aldrig till 2005 års nivå, främst beroende på förändrade resvanor.
Trafiken på Essingeleden och Södra länken har under hösten 2007 ökat med 6 respektive 9 procent jämfört med samma period 2006. "All time high" vad gäller passager för betalsnitten är 394.000, från den 2 juni 2006 och den 20 december i år.
Vad som är nytt i trafikbilden är en fortsatt hög intensitet på Essingeleden, tidigare års variationer mellan årstider har suddats ut. Det främsta skälet är sannolikt den goda konjunkturen - allt fler väljer att använda bilen året runt.