Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Husen som rivs när staden växer

Det kommer att rivas många hus i Stockholm de närmaste åren. Men en genomgång av planerna visar att det är väldigt få bostadshus och relativt få hus med högt kulturvärde som försvinner.

Grafik: Andreas Lundegård, Text: Anders Sundström

Efter rivningsvågen, som hann svepa med sig hela Klara med sammanlagt över 700 hus innan den stoppades, har det inte rivits särskilt mycket i huvudstadsområdet. Visst har flera äldre byggnader som även klassats som kulturhistoriskt värdefulla rivits på senare år: Lindgården på Djurgården, Rotundan vid Norra Bantorget, Kolingsborg på Slussen och tegelbyggnaderna i Norra stationsområdet är några exempel.

Just nu rivs den låga ”basarbyggnaden” vid krönet av Hantverkargatan på Kungsholmen, men för övrigt är det ont om pågående rivningar.

Samtidigt har en ny rivningsdebatt tagit fart, efter fastighetsägares önskan att riva stora delar av Sturegallerian vid Stureplan och kampen mot Nobelcentret på Blasieholmen.

Fastighetsvärdena är så höga att den som äger ett kvarter kan tjäna stora summor om det skapas nya ytor att hyra ut i kvarteret.

Den som synar byggplanerna i Stockholm och kranskommunerna hittar enkelt hundratals rivningshotade hus. De som finns i bildgalleriet intill är bara ett par av dessa. Det enda säkra är att en del av husen lär klara sig undan grävskoporna – medan andra, där det i dag inte finns några rivningsplaner, kommer att rivas.

Relativt få av husen som hotas av rivning är riktigt gamla. Det är framför allt några byggnader i Stockholms innerstad, men även stationshuset i Upplands Väsby som är en av få byggnader som finns kvar av det gamla industrisamhället vid stationen.

Det finns ett krasst ekonomiskt hot mot de centrala kvarteren i Stockholms innerstad. Fastighetsvärdena är så höga att den som äger ett kvarter kan tjäna stora summor om det skapas nya ytor att hyra ut i kvarteret. Det är det som ligger bakom diskussionerna om att riva delar av de kvartssekelgamla kontorskvarteren, men också att få bygga nya kontor i de hundraåriga kvarter som blev kvar när rivningsvågen i City hejdades.

Det enorma behovet av nya bostäder och viljan att bygga stad med hus i kvarter och inte punkthus i skogsbackar, gör att främst lågt utnyttjade industriområden med centrala lägen och udda byggnader är i farozonen.

Ett annat hot mot halvgamla hus är att arbetsmiljökraven för arbetsplatser fullsmockade med datorer och annan elektronik är helt andra i dag jämfört med för 30 år sedan. Flera kontorshus – bland annat i Liljeholmen, på nordvästra Kungsholmen och i City – har rivits på bara några år. Och betydligt fler kommer att rivas.

En hel del av de här kontorshusen kommer få att sörja eftersom de byggdes fort och ibland slarvigt och inte var tänkta att stå i hundratals år. Eftersom de är svåra att bygga om till bostäder rivs de när de står i vägen för utbyggnaden av nya stadskvarter. Hur miljömässigt fel det är att knacka ned husstommar som knappast är slut efter bara några decennier är en annan fråga.

Foto:

Siffrorna i grafiken motsvarar numren på bilderna i bildspelet ovan.

Mer om rivningarna

• Protester mot rivning av Sturegallerian
Företaget Adias planer på att riva stora delar av Sturegallerian möter nu motstånd från flera av företagen som är hyresgäster. – Om rivningen blir av tvingas vi lägga ned Sturehof och 200 jobb försvinner, säger PG Nilsson, Svenska brasseriers ägare.

• Fler dömer ut rivning av Sturegalleria
Politikerna tvekar inför ombyggnaden av kvarteret kring Sturegallerian som fastighetsägaren vill göra. Liberalerna och Moderaterna säger bestämt nej. Stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert (S) vill avvakta, men är skeptisk till delar av planerna.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.