Det regnar kraftigt och blåser snålt mellan de fyrtioåriga loftgångshusen vid Vimmerbyplan i Rinkeby. Vädret gör att de grönskande gårdarna är öde. Lika befriade som de är från människor, lika befriade är de från skräp, klotter och trasiga saker.
– Klotter har aldrig varit något stort problem här. Men förut var det mycket skadegörelse, mycket skräp och mycket trasiga lampor och fönster, berättar Henrik Evers.
Han är bovärd i Rinkeby sedan 2005 och i högsta grad delaktig i en förändring som ökat tryggheten och minskat inbrott och skadegörelse. Den första tiden beskriver han som ett ständigt misslyckande med att hålla efter allt som var trasigt.
– Många vågade sig inte ens ned i källarna. Det fanns mycket skrot i garagen och vi hade hela tiden trasiga rutor och skräp att ta hand om.
Bovärdarna, bostadsföretaget och politikerna var överens om att något måste göras. Järvalyftet startade och Stadshuset avsatte miljardbelopp för att rusta upp miljonprogramsområdena där husen är medelålders och läcker energi som såll.
– Bland det första vi gjorde var att höja inomhustemperaturen på vintern med ett par grader. En hyresgäst som fryser kan aldrig bli en nöjd hyresgäst, konstaterar ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson (M) som är ordförande i Svenska Bostäders styrelse.
Det enda skräp Henrik Evers hittar när han gör sin rond genom området denna oktoberdag är en bunt telefonkataloger i barnvagnsrummet och en tomkartong utanför miljöstugan.
Henrik Evers går igenom vartenda skrymsle i området två gånger i veckan och kollar sådant som lås och portar varenda dag. De fel han upptäcker eller som hyresgäster slagit larm om fixar han så snabbt som möjligt.
Det är sällan mer än enstaka saker att åtgärda. Källarförråden används igen sedan klena stråltrådsburar med träram bytts ut mot stadiga stålburar. Belysningen i loftgångarna fungerar och portarnas gamla lås är bytta mot elektroniska. Tvättstugan är så ren och fräsch den kan bli. Här finns till och med en automat med godis.
Gårdarna är nyligen upprustade och här finns blomfyllda urnor, lekplatser, rabatter och uteplats med grill och diskbänk – där vattnet stängts för året.
Gårdarna får högsta betyg av Monica Leksell som kommer ut på loftgången för att morsa på Henrik Evers som hon inte sett på länge. Monica Leksell har bott i Rinkeby i 27 år och sett både positiva och negativa förändringar.
– Nu är det mesta bra, särskilt gårdarna. Det enda negativa är att det är mycket biltrafik upp mot centrum, säger Monica Leksell.
Henrik Evers är också nöjd med gårdarna. Det enda sorgliga är att de kommer att täckas av byggmaterial när husen renoveras ett i taget.
– Men det är något som måste göras, konstaterar han.
I Stadshuset sitter Joakim Larsson och tittar på diagram över trivsel och trygghet i Svenska Bostäders områden. Det mesta gör honom nöjd. Kurvorna pekar uppåt för Järva och särskilt för Rinkeby. Men det finns ett kraftigt hack nedåt i kurvorna från 2007 till 2008. Det kom sedan invånarna på Järva fick reda på att deras bostadsområde skulle ”lyftas” genom att en del hus helt enkelt revs och andra rustades upp.
– Det var misslyckat att det kom färdiga planer uppifrån. Nu vågar jag påstå att både vi politiker och Svenska Bostäder lyssnar och är närvarande på ett påtagligt vis. Om man går in och gör så mycket som vi vill göra måste det vara förankrat, säger Joakim Larsson.
Han har fått kvitton på att Järvalyftet till stora delar är en framgång genom kurvor som visar ökad trivsel i stadsdelarna på Järva och minskad brottslighet. Men också genom att studiegrupper från både Sverige och andra länder och delegationer från olika håll gärna besöker Järvafältet – och inte minst Rinkeby och Henrik Evers bostadsområde.
– Det är klart att det är en framgång att kurvor över hur människor uppskattar sina bostäder i Rinkeby gått från 55 procent till över 80 procent på tre år. Men vi har mycket kvar att göra. Arbetslösheten är fortfarande hög och utanförskapet stort, konstaterar Joakim Larsson.