Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

I Järfälla kan du snart bo vid en kaj mot skogen

Nu ska vi bygga kajer mot skogen.
­Breda zoner av ingenmansland ska bli ­attraktiva bostadsmiljöer. I Järfälla ska en ny skogskaj ge plats för bostäder mot Görvälns naturreservat.

En grupp arkitekter pratar och pekar ikapp vid en jättelik flygbild över Järfälla garnerad med hundratals rutor i olika färger. Den väldiga modellen är ett av resultaten av ett omfattande projekt där den statliga delegationen för hållbara städer ville ha idéer om hur Sverige ska bygga hållbart och minska segregationen.

I boken ”Kajer mot det gröna”, en handbok i stadsplanering, presenteras ett 50-tal verktyg som kan användas för att skapa något bättre än det som byggts de senaste 50 åren.

– Vi bygger oftast bostäder i bubblor med stora mellanrum fast alla vet att det skapar segregation eftersom bubblorna blir isolerade öar. Vi måste gå över till att skapa sammanhängande stadsvävar, ­säger Torbjörn Einarsson, arkitekt och samordnare i projektet.

Att den stora modellen föreställer just Järfälla är ingen slump. Järfälla står inför några decennier av intensivt byggande och både den nya Barkarbystaden och behovet av att utveckla stadsdelar med 40–50 år på nacken är centrala frågor i kommunhuset i Jakobsberg.

Järfällas stadsarkitekt Anders C Eriksson, ordförande för projektets styrgrupp, hoppas snart få klar­signal från politikerna för ett pilotprojekt i konsten att bygga kajer mot det gröna.

– Vi har många platser där bebyggelse möter natur genom att naturen glesar ut och bebyggelsen glesar ut så att det blir som ett tomrum. Vi vill vända på steken och skapa starka attraktiva gränssnitt och bygga inåt från de här skarpa gränserna, säger Anders C Eriksson.

Platsen för det planerade pilotprojektet är Marhagen där den breda Mälarvägen övergår i en smalare väg in i Görvälns naturreservat. Samtidigt förstärker en kraftledning, som går genom nästan hela Järfälla, området som ett ingenmansland.

– Kommunen betalar 180 miljoner för att kraftledningen ska grävas ned. Vi får väldigt mycket mark som vi kan använda, säger Anders C Eriksson.

Kajer mot vatten utnyttjas alltid i nya bostadsområden för att skapa attraktiva mötesplatser – i regel i form av promenadstråk på trädäck kantade av restauranger, fik och gym. Sådana attraktioner kan skapas även om kajen vetter mot skogar eller ängar. Mötesplatserna kommer inte alltid att vara trädäck, det finns många andra företeelser som kan skapa folkliv vid kajerna.

– Möjligheterna är nästan obegränsade, stadsodlingar och parker som samtidigt renar dagvatten är också platser som skapar folkliv, ­säger Eleonor Martinsson, en av landskapsarkitekterna i projektet.

Den enkla ryggmärgsfrågan är förstås hur många nya bostäder som byggs om Marhagen blir en kaj mot den skyddade naturen. Arkitekterna skrattar lite åt frågan.

– En tanke bakom våra tankar är att vi inte ska utgå från att bygga bostäder. Vi ska bygga stad och då ska vi tänka på hur vi vill att våra barnbarn ska ha det. En stadsväv måste växa fram organiskt och inte genom att politiker och planerare bygger bubblor, betonar Torbjörn Einarsson.

– Från kommunens sida kan vi skapa olika typer av mötesplatser genom att anlägga torg och parker och bygga förskolor och annat som är vårt ansvar. Men i grunden är det så att de här kajerna ska bli så attraktiva att det skapas ett starkt intresse av att bygga och bo här, säger Anders C Eriksson.

– En annan poäng är att när vi skapar de här attraktiva kajerna så blir det också en definitiv gräns mellan stad och skog, så ingen behöver vara orolig för att vi ska bygga bort mer av skogen, tillägger Torbjörn Einarsson.

Boken och den väldiga modellen över Järfälla är inget som tänkts ut i stängda sammanträdesrum och på arkitektkontor. Rutorna över hur det går att bygga är till stora delar resultatet av många möten och grupparbeten med människor som bor i olika delar av Järfälla.

– Vi har arrangerat flera stadspromenader också där vi tillsammans hittat många platser där vi varit ganska överens om att vi borde bygga, säger Nils Söderlund, arkitekt och projektledare för ”Kajer mot det gröna”.

– Många är förstås skeptiska och oroliga när de kommer till ett möte som handlar om att bygga. Men det är bara en person, möjligen två, som rest sig upp och lämnat våra möten, påpekar Anders G Eriksson.

Ingen skyddad natur och inga av de omdiskuterade grönkilarna berörs av byggtankarna. Bortsett från att några småbitar av Görvälns naturreservat i Järfälla bebyggs mot att reservatet tillförs andra bitar som i dag inte är skyddade.

Fakta.

Om alla verktyg i handbokens verktygslåda används har projektgruppen räknat ut att det går att bygga 54.000 nya bostäder i Järfälla. Enbart genom att bygga kajer går det att få fram 9.500 bostäder.

Projekt­gruppen uppskattar att verktygen kan skapa 1,8 miljoner nya bostäder i Stockholms län. I dag finns omkring 940.000. Då räknar gruppen med att husens medelhöjd är 2–3 våningar.

En annan del i handboken är att ta bort prickmarken i detaljplanerna. Prickmark är mark som inte får bebyggas. Ofta är den marken utkanten av en villatomt, grässlänten mellan en väg och en rabatt eller en parkeringsyta.

Gruppen bakom handboken tror inte att det behövs nya lagar för att ta bort prickmarken från detalj­planen utan endast politiska beslut i en kommun.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.