De är unga och multikriminella. Ofta våldsbenägna. Och dessutom beväpnande med kofot och kniv på brottsturnéerna. De stjäl helst smycken och kontanter, i några fall hundratusentals kronor. Ibland, när de hittat nycklarna i villorna, försvinner de i husägarens bil – som sedan säljs eller plockas isär.

– Det är ett akut läge, det ser väldigt illa ut och har blivit mycket värre de senaste fyra veckorna. Vi behöver minst en dubbelt så stor styrka som arbetar med detta, säger kriminalkommissarie Fredrik Gårdare, chef för GSI, Gruppen för snabba insatser, vid Västerortspolisen.

Oron är utbredd i bland annat Bromma, som varit särskilt utsatt de senaste åren.

– Jag har bott här i hela mitt liv. Tidigare var risken för att utsättas för inbrott en icke-fråga. Nu talar alla om detta. Två av mina grannar har utsatts för inbrottstjuvar och blev dessutom av med bilar, säger en boende som vill vara anonym till DN.

Med hjälp av kriminalunderrättelsetjänsten har polisen identifierat 220 aktiva inbrottstjuvar fördelade på tio kluster i västerort.

– Inom dessa har vi funnit 59 strategiska personer som är särskilt viktiga att lagföra och få in i kriminalvården.

Polisen i distriktet intensifierade sina insatser mot de organiserade inbrottsligorna redan förra hösten. Men när punktmarkeringen avslutades den 15 januari i år steg antalet inbrott direkt. Nu tvingas de kraftsamla igen. För närvarande är femton poliser avsatta för arbetet. Fler spanare ska dock snarast sättas in.

– Vår nya enhet i västerort har ett perspektiv mot 2015 för det här arbetet och det kommer att hända saker i hela länet inom kort. Vi diskuterar nya idéer, något måste göras, säger Gårdare, tidigare operativt ansvarig för SGI, Särskilda gänginsatsen, i Södertörn med inriktning på bland annat mc-brottsligheten.

– Merparten av de här personerna är runt 20 år, det är då som de är mest brottsaktiva. Men inom klustren finns det personer mellan 15 och 59 år. En del av dessa begår ett antal inbrott varje dag, ibland över hela länet.

Polisens fokus är riktat mot grupperingar hemmahörande i Tensta, Rinkeby, Kista, Husby och Hjulsta. De är välkända för polisen och sociala myndigheterna och ägnar sig ofta också åt annan kriminalitet – narkotika och olika former av våldsbrott rån, hot, värdetransportrån och utpressning.

– Det är farliga personer och medger aldrig något i våra förhör. Det här är individer som försvunnit tidigt från skolan, aldrig kommit på utbildningar eller arbetsmarknaden utan har redan i de viktiga tonåren gått direkt in på den kriminella arbetsmarknaden. De är livsstilskriminella, och ofta stolta över det.

Utöver dessa 220 personer vet polisen att också att ett okänt antal kriminella från Östeuropa och Sydamerika samt missbrukare på jakt efter pengar till droger begår inbrott i västerort.

De identifierade inbrottsligorna rör sig över stora områden i bil, ibland hyrda fordon, och väljer betydligt oftare villor än lägenheter. De stjäl i regel bara sådant som enkelt går att bära med sig – utöver pengar och smycken förekommer också handeldvapen, dyrare kameror – och pass.

– Ett pass är värt ett antal tusenlappar. Det beror på vad det ska användas till i nästa led, om det stjäls för att användas av människosmugglare eller för att begå bedrägerier med, säger Fredrik Gårdare.

Inbrotten sker framför allt dagtid och utförs ofta i grupp om två till fem personer. Vissa brottslingar väljer slumpmässigt kvarter eller hus. Andra inriktar sig mot speciella områden eller exklusiva villor – som i Bromma och Danderyd.

– I sådana kvarter förväntar man sig större brottsvinster. Vi vet att de arbetar med underrättelseverksamhet och tar reda på om den boende just har sålt någonting dyrbart eller är bortrest. De görs också slagningar på dyra bilar som parkerats utanför hus där det pågår fester för att säkert veta att ägaren inte är hemma i sin egen bostad.

I Bromma och Danderyd är många hus larmade. Har det ingen avskräckande effekt?

– Nej, de här personerna bryter sig in ändå och är varken oroade av larm eller att grannar ser vad som pågår. De vet att de har ett antal minuter att jobba på innan polisen hinner fram.

Var självkritisk: Ni har identifierat 220 inbrottstjuvar – varför lyckas ni inte gripa dem?

– Det gör vi. Vi gjorde 149 ingripanden mellan november 2010 och 15 januari i år. Senast i tisdags grep vi inbrottstjuvar på bar gärning i Sundbyberg. En del av dessa blir också fällda för inbrotten, men det blir ju i praktiken väldigt korta påföljder trots att grov stöld kan ge sex års fängelse. De här individerna är snabbt ute igen: Är den skyldige under 21 år så blir det ofta samhällstjänst, ungdomsvård, villkorlig dom eller skyddstillsyn. För de som är äldre och dömda tidigare kan det bli en till fyra månaders fängelse med frigivning efter 2/3-delar av strafftiden. Det är väldigt kort tid när man tittar på vilken brottsvinst som de gör. Mitt intryck är att straffen inte avskräcker. De här individerna gör förstås en analys där riskerna ställs mot förtjänsterna.

Vad kan gemene man göra för att skydda sig för inbrott?

– Väldigt mycket. Man bör till exempel låsa in dyrbara föremål i värdeskåp och ha bra lås på dörrar och fönster. En bra grannsamverkan är viktigt. En avgörande framgångsfaktor för oss är också att vittnen larmar oss via 112 så att vi hinner fram. Vi har egna bilar ute i västerort hela tiden nu. Det som gäller för oss är helt enkelt att få stopp på dessa individer genom spaning och ingripanden.