– Livet kommer att förändras. Vi, Zingo och jag, kommer att bli avstängda både åt öster och söder. Det är en stor sorg, säger Kjell Sundstedt.

Han bor på Triewaldsgränd i Gamla stan och är helt blind sedan ett par år. Labradoren Zingo, 3, är en ledarhund. Förutom en liten gräsplätt vid Baggensgatan är Djurgården det ställe där Zingo rastas och kan nosa omkring.

– Det som oroar mig är att jag inte kommer att våga ta mig över Skeppsbron till Djurgårdsfärjan. Det är läskigt nog redan nu, säger Kjell Sundstedt.

Inte ens en utbildad ledarhund kan bedöma hastigheter eller förutspå vad en människa på cykel kan ta sig för vid ett övergångsställe.

– Jag måste lita till min hörsel. Jag vill inte att vi ska bli överkörda, någon av oss, säger Kjell Sundstedt.

De fyra körfiler han och Zingo korsar i dag blir åtta när Nya Slussen är klar. Övergångsstället blir längre och perioderna med grönt ljus kortare, tror Kjell Sundstedt.

– Svårigheten ökar kraftigt. Det måste finnas bättre lösningar än att bredda Skeppsbron, jag hade hoppats på att den skulle bli mer harmonisk och mindre farlig. Det är en sorglig utveckling, säger han.

Åt Södermalmshållet kommer trappor att torna upp sig, höga som ett trevåningshus. Det blir krångligt, menar Kjell Sundstedt, särskilt när han och Zingo ska nedåt. Hissarna inne i gallerian vill han inte ta.

– Jag oroar mig för morgnar och kvällar. Det kommer att vara så ödsligt, jag skulle inte gå in i en tom galleria och åka hiss även om jag inte vore blind. Och en blind människa vill bli sedd och kunna ropa på hjälp, säger Kjell Sundstedt.

De här planerade förändringarna av Slussen kommer att drabba andra rörelsehindrade, äldre personer och familjer med barnvagn. Det är olyckligt att så många får svårigheter att ta sig fram mitt i stan, anser Kjell Sundstedt.

Bakom tidigare versioner av Slussen låg uppfinnare och konstruktörer som Christopher Polhem och Nils Ericson.

– Det känns inte som om genierna har varit inblandade den här gången. De behövs! säger Kjell Sundstedt.