Jättearena blir nav i Solnas nya stadsdel

Gamla Råsunda behöver renoveras. Passningen som kom från Svenska fotbollsförbundet 2003 har vuxit till oanade proportioner. Den plan som företaget Ny nationalarena i Solna AB arbetar med i dag omfattar inte bara en ny arena, utan en hel stadsdel med 2.000 bostäder och upp till 12.000 arbets­platser.

- Poängen är att få dit så blandade funktioner som möjligt. Vi vill ha bostäder, små affärer, shoppingcenter och kontor, precis som i innerstan. Vad som är nytt här är att vi också har arenan att ta hänsyn till, säger Peter Walker, ansvarig arkitekt på BAU som ritar den nya stadsdelen.

Mikael Albinsson, marknadschef för arenaprojektet, förklarar företagets vision.

- Vi vill att arenan gör stadsdelen attraktiv samtidigt som staden runt arenan gör att arenan lever även när det inte är stora matcher.

Platsen där man har tänkt bygga Arenastaden består av ett ganska slitet industriområde. Mittcirkeln kommer att hamna i vad som i dag är ett skrotupplag.

- Fotbollsförbundet ville bygga en ny arena på Skytteholms IP, men ingen i Solna ville ha en stor koloss där. Vid Dalvägens arbetsplatsområde fanns redan planer på ett nytt bostadsområde. Det var en naturlig tanke att slå ihop det med nationalarenan, säger Anders Ekegren (fp), ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Solna.

Det finns ett brett politiskt stöd för att bygga nationalarenan i Solna. Om allt går enligt planerna kan arbetet komma i gång nästa höst och arenan vara färdig tidigast 2011 och hela Arenastaden 2025. Så långt är samtliga partier i kommunen med, men när det gäller hur projektet ska finansieras är inte enigheten lika total.

Den plan som Ny nationalarena i Solna AB presenterat går ut på att företaget delas upp i tre bolag. Ett som säljer exploateringsrätter i den nya stadsdelen, ett som förvaltar arenan och ett som sköter matcher och andra evenemang. Solna stad ska gå in som delägare i samtliga tre bolag.

- Jag blir lite kallsvettig när jag tänker på det. Det är ett jätteprojekt och vi kan inte leka riskkapitalister med skattebetalarnas pengar. Vi vill verkligen ha nationalarenan, men vi måste veta att satsningen är säker, säger Johanna Graf (s) som är vice ordförande i kommunstyrelsen.

En riskanalys har beställts från ett oberoende företag och det är först när den har presenterats som kommunen ska fatta beslut.

Och det handlar om mycket pengar. Själva arenan har en budget på 1,9 miljarder kronor och hela Arenastaden med utbyggda järnvägsförbindelser, anslutning till E 18 och annan infrastruktur beräknas omfatta investeringar på 17 miljarder kronor. Ändå är det när arenan väl står på plats som den riktiga utmaningen börjar, för då ska pengarna in.

- Vi kan inte bygga en arena för bara fotboll, utan måste ha många olika sorters evenemang. Vi siktar på stora konserter, men kommer att kunna ta in is för att spela bandy eller grus så man kan köra speedway och annan motorsport, säger Mikael Albinsson.

Det ställer stora krav på flexibilitet, och uppgiften att lösa det har gått till arkitektkontoret Krook och Tjäder.

- Det handlar om att flytta läktare för att anpassa arenan till olika evenemang. De nedre raderna ska man kunna köra in under läktaren för att göra planen större, säger Markus Alroth som arbetar med att rita arenan.

Genom att placera scenen på olika ställen kan man variera storleken för att passa både små och stora konserter. Fullt utnyttjad kan arenan ta emot 67.500 åskådare. Det finns alltså plats för Solnas alla 62.500 invånare, och några till.

Till de rörliga läktarna har man hämtat inspiration från andra stora arenor i Europa. Unikt med nationalarenan är taket som ska kunna öppnas och stängas så att fotbollsplanen också kan användas som en gigantisk inomhushall.

- Det är ett extremt tak eftersom det också är isolerat. Men för att upplevelsen för åskådarna ska bli fullvärdig får det inte kännas tungt, säger Markus Alroth.

De båda takhalvorna väger 400 ton vardera och hela taket det tiodubbla.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut