Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Stockholm visar motstånd med en kram

02:39. Det hölls under söndagen en manifestation för kärlek mot våld på Sergels torg i Stockholm.

En stad är nästan alltid i rörelse. Men söndagens manifestation på Sergels torg blir ett undantag. När någon försökt tvinga Stockholms invånare på flykt står de stilla och starka.

Syftet med terrorismen summerade en kinesisk general redan för 2.500 år sedan: ”Döda en och skräm tiotusen”. Det är den logiken som utmanas när tiotusentals personer samlas på Sergels torg två dygn efter terrorattentatet på Drottninggatan.

Läs även: Johannes Anyuru: Jag har funnit hopp i hur Europa hittills har hanterat terrorn – med mänsklighet, trots allt

Just den här dagen är stökiga Stockholms city med sina byggkranar en sällsynt vacker plats. Det beror inte bara på alla blommorna och flaggorna mot betongen vid trappan upp mot Drottninggatan. Skönheten kommer inifrån, från värmen bland deltagarna.

Johanna Söderström går runt på Plattan med en skylt runt halsen med texten ”Krama mig” och många lyder hennes uppmaning. Det går inte att bota terrorister med kramar, men det går att visa motstånd med en omfamning.

Borta vid övergångsstället mot Åhléns, platsen där lastbilen kraschade, tultar ett barn fram med några rosor till en polisman. Det blir ytterligare en dekoration till en redan blomsterprydd neongul väst.

En kvinna i huvudduk delar ut choklad och smördegsbakelser, och mamma säger högt till sitt barn att det var väldigt, väldigt snällt gjort.

En äldre man stannar till. Han är gråtfärdig.

”Jag har aldrig sett så mycket kärlek i Sverige”, säger han, och klappar min kind.

Drygt en kvart efter utsatt tid startar själva manifestationen. Arrangören Damon Rasti uppmanar oss att inte ge efter för ondskan, vi som lever i världens bästa land. Politikerna från Stockholms stadshus lovar att inte låta sig kuvas. Förskolan, sjukvården och polisen får applåder för sina insatser. Det blir en till, för alla stockholmare som öppnade sina hem under fredagen.

En tax i publiken skäller. ”Så gulligt”, säger damen bredvid mig. Snart ska hon fatta ett fast tag om min hand.

Sarah Dawn Finer sjunger ”Moving on”, med textrader om att gå vidare, stärkt och utan tvivel. Några gråter.

En stad som Stockholm är ju nästan alltid i rörelse. Bara nu när någon försökt tvinga dess invånare på flykt står vi där stilla, i armkrok i en manifestation mot ondska och våld.

Klockan 14.53, exakt två dygn efter terrorattentatet, hålls en tyst minut för offren.

Sedan upphör friden. Samtidigt som programmet på scenen utanför Kulturhuset forsätter med några peppiga tal till Stockholm, försöker några åskådare röra sig bort från Sergels torg. Det uppstår en stockning runt några barnvagnar, och en man som säger att han måste till jobbet skuffas lite. Några andra småmuttrar.

Men det är bara lite friktion – en påminnelse om den irriterande, välsignade vardagen som så småningom kommer att återvända för de allra flesta stockholmare. När Nano avslutat manifestationen med ”Hold on”, och konferenciern Rickard Sjöberg utbringat ett leve för Stockholm, löser köerna upp sig. Lugnt skingras folkmassan, och deltagarna promenerar åt olika håll i solskenet.

Vid ett övergångsställe på Drottninggatan tutar en busschaufför för att få ordning på fotgängarna. Det låter lite ilsket och vackert på samma gång.

Fakta. Kärleksmanifestationen

Arrangemanget drogs i gång på Facebook av bland andra Damon Rasti med stöd av Nisha Besara. Konferencier var Rickard Sjöberg. Bland andra finansborgarrådet Karin Wanngård (S) och oppositionsborgarrådet Anna König Jerlmyr (MO) höll tal. Miriam Bryant, Sarah Dawn Finer och Nano var några av artisterna.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.