Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
Stockholms okända karta

Katriina: Finnarna börjar bli gamla

Bokmärk artikel
Namn: KAtriina Numminen-Sakko. Ålder: 63 år. Yrke: Socionom och kontaktperson. Bor: Lägenhet i Sundbyberg. Familj: Man och fyra barn samt barnbarn.

Foto: Hanna Persson Namn: KAtriina Numminen-Sakko. Ålder: 63 år. Yrke: Socionom och kontaktperson. Bor: Lägenhet i Sundbyberg. Familj: Man och fyra barn samt barnbarn.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Finländarna är snart en minoritet bland andra i Sundbyberg. I Marabouparken begravdes resterna av både en invandrarera och en industriepok. ”De finska arbetarna dör tidigt och nu är det mest akademiker som kommer”, säger Katriina Numminen–Sakko.

Finländarna är snart en minoritet bland andra i Sundbyberg. I Marabouparken begravdes resterna av både en invandrarera och en industriepok. ”De finska arbetarna dör tidigt och nu är det mest akademiker som kommer”, säger Katriina Numminen–Sakko.

Vi letar efter det finska i Sundbyberg med Katriina Numminen- Sakko och hamnar i Marabouparken. Nitton år gammal liftade hon och en kompis till Åbo för att ta båten från finsk fattigdom till jobben i Sverige.

Det var i början av sjuttiotalet och Marabou hämtade nästan all arbetskraft från Finland.

Annons:

– De gillade finländare med yrkesutbildning som kunde börja jobba direkt. Säkert 80 procent på Marabou var finländare. Männen jobbade skift och kvinnorna i omsorgen. Det var jättelätt att få jobb, man bara gick och frågade och började samma dag. Man klarade sig på finska, alla förmän var finnar, säger hon.

Planen var att jobba ett tag och sedan återvända. Men så träffade Katriina en finländsk man, fick barn och rotade sig. Hon läste in gymnasiet och tog socionomexamen innan hon träffade finländske make nummer två. Idag finns barn och barnbarn samlade i Mälardalen.

Var tionde Sundbybergare är finländare, men det är svårt att hitta finska spår här. Bananhuset i centrum var en gång finska personalbostäder. Nu hänger gula byggkranar över huset redo att lyxrustas, få hyresgäster har råd att flytta tillbaka.

– Finnarna börjar bli gamla och är inte så aktiva. De dör tidigt, männen ofta redan vid 45 år. Alkoholen blev helvetet för många, kanske längtan hem och språkbristen är en delförklaring.

Andelen finska kvinnor är 63 procent då männen dör tidigt och inflyttningen av finsk arbetarklass har avstannat. Iranierna har i dag passerat finländarna som största invandrargrupp i Sundbyberg.

– Nu kommer nästan bara akademiker. De platsar mycket lättare i samhället och kan språket. Då var det många som inte lärde sig svenska.

Själv fick hon kämpa för att dottern som hade läst på finsksvensk grundskola skulle få hemspråksundervisning på gymnasiet. Det är tunt om finska förskolor trots att Sundbyberg är finskt förvaltningsområde och först nu planerar man för en finsk avdelning på ett äldreboende.

– Man tappar ju det språket man lärt sig sist. Det är viktigt att känna sig trygg som gammal. Vi tar hand om min mans bror för vi har inget förtroende för hemtjänsten.

Hon är med i den finska föreningen Jukolia som överlevt dryga femtio år och håller tangoaftnar varje månad.

– Jag älskar tango och går dit varje gång med min man. Det är synd att det är ont om lokaler, annars hade vi kunnat ordna jättemycket kul, som karaoke.

Vad är det finska i dig?

– Det är nog att jag är rak och ärlig. Inte pratar bakom ryggen utan säger ganska fula saker rakt ut. Man kan få på näsan ibland av att köra raka rör.

Hon har svårt att placera sig på en svenskfinsk skala. Hon tänker och drömmer på båda språken.

– Jag är nog mittemellan. Någonstans där i havet. När jag dör, så kasta mig i Östersjön. Min yngsta dotter vill flytta tillbaka men jag har ingen längtan till Finland längre. Jag har ju bott längre här, om jag kommer dit kanske jag är jättesvensk.

Men om du haft en flaggstång?

– Då skulle jag hissa den finska flaggan och i hockey hejar jag på Finland förstås, säger hon och ler.

Kommentarer (1)

Den här artikeln går inte längre att kommentera.

0 Per sida:

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

suvdaa_1000
Foto:Roger Turesson

 De osynliga. Suvdaa arbetade 88 timmar i veckan för 28 kronor i timmen.

 Skuggsida på arbetsmarknaden. Migrantarbetare utnyttjas under slavliknande förhållanden.

osynliga_288
Foto:Roger Turesson
Annons:
grekland3-1000
Foto:Reuters

 Tar ställning först på söndag. Grekland vill ha nytt stödpaket.

  Vissa kommer inte ha råd att rösta. Anklagas för att vara obegriplig – och vinklad. 84  11 tweets  72 rekommendationer  1 rekommendationer

valsedel_288
Skärmdump: Spiegel

 Påverkar världen. Börsfall, valutafall och ifrågasatt europeiskt samarbete. 63  13 tweets  49 rekommendationer  1 rekommendationer

 Påminnelse på påminnelse. Det här händer nu – krisen steg för steg.

korsord2

 Prova nya DN.Korsord. Här finns allt för nybörjare och korsordsproffs.

Annons:
Annons:

Full koll i sommar

 Skaffa DN:s app! Massor av läsning hela sommaren.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: