Om åtta år beräknas 24 miljarder prylar vara uppkopplade på nätet. De kommer att förse oss med mängder av nya data om oss själva och ge oss möjlighet att samspela med omgivningen på nya sätt. Kristina Höök, professor i interaktion människa-maskin, motiverar det nya ”Swedish Center for Internet of things” så här:

– Vi noterar att Kina, Japan och USA redan har långsiktiga planer för den här utvecklingen. Därför anser vi att det är oerhört viktigt att vi i Sverige också positionerar oss med bra forskning och bra idéer om hur den här tekniken ska integreras i våra liv, säger Höök till DN.se.

Ett svenskt projekt inom sakernas internet har som målsättning att ge Sverige olympiska guldmedaljer. Det handlar om en skid-app som utvecklas i samarbete med svenska landslaget. Appen registrerar hur du rör dig, vilken teknik du använder i stakningen, acceleration, puls med mera.

Informationen laddas upp trådlöst i realtid till datamolnet där det analyseras för att hitta mönster och effektivisera åkningen. Åkaren kan sedan få feedback direkt i spåret via hörsnäcka eller vibratorn i mobilen. Enklare varianter på detta används redan av många vanliga motionärer för att hålla koll på joggingrundorna.

Kristina Höök framhåller också teknik för ”affektiv hälsa”. Små sensorer placeras på kroppen och registrerar din stressnivå, bland annat genom att mäta svettning. Datat sänds med blåtandsteknik till din mobiltelefon.

– Du kan se hur din kropp reagerar just nu. När blir du stressad? Du kan också titta bakåt och hitta mönster. Jag upptäckte att jag sover väldigt gott efter att jag ridit på tisdagkvällar, berättar Kristina Höök.

De svenska forskarna tror att spel och nöjen är ett bra sätt att sprida tekniken så att den sedan kan komma till användning på andra områden. Man talar om ”pervasive games”, ibland kallat verklighetsspel på svenska.

Där kombineras element från datorspel med lajv och rollspel. Med hjälp av teknik som GPS, mobiltelefoner och utplacerade sensorer agerar deltagarna inom spelets ramberättelse, får instruktioner och uppdrag, förflyttar sig mellan olika platser, letar upp saker, interagerar med andra deltagare etcetera.

– Mobilen spelar en central roll i sakernas internet. Det är en pryl som vi valt att nästan alltid bära med oss, den blir en naturlig sambandscentral, säger Höök.

Mycket av tekniken används redan, exempelvis för att hålla koll på var en postförsändelse befinner sig för tillfället.

– Vi lever redan med det här men i framtiden kommer det att bli mycket mer integrerat i vårt vardagsliv.

Kristina Höök anser inte att regeringen, där IT-ministern Anna-Karin Hatt (C) är huvudansvarig, har gett sakernas internet tillräckligt utrymme i den digitala agenda som antogs i höstas. Höök sitter med i ministerns digitaliseringsråd.

– Det är synd att jag inte lyckades övertyga Hatt mer om det här. Vi borde ha talat mycket mer om hur stat och kommuner skulle kunna beställa och använda sådan här teknik.

Det nya forskningscentret är ett samarbete mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Ericsson, Microsoft och ett antal andra företag.