En spårväg ger 80 procent av nyttan med en tunnelbana för 20 procent av kostnaderna. Det är ett bra argument för en satsning på spårvagnar, anser Jens Forsmark. Han är samordnare för föreningen Spårvagnsstäderna, som ska se till att det blir fart på utbyggnaden av spårväg.
Vi träffas i Gröndal. Här går spårvagnen mitt på huvudgatan rakt genom butikskvarteren. När Tvärbanan skulle byggas protesterade många här högljutt. I dag är spårvägen en förklaring till att Gröndal är ett hett bostadsområde.
– Med spårväg går det skapa tydliga och attraktiva stadsmiljöer. Bussar ger inga strukturer, säger Jens Forsmark.
Han ska samordna föreningen Spårvagnsstäderna, som snart bildas formellt av en grupp kommuner och regioner som har eller tänker bygga spårväg. I Sverige lades spårvägsnäten ned på 60-talet – med undantag för näten i Göteborg och Norrköping och lokalbanorna Lidingöbanan och Nockebybanan i Stockholm. Föreningen Spårvagnsstäderna ska arbeta som ett nätverk för att främja utbyggnaden av spårvägsnät. Det handlar om att få fram ekonomiska resurser, planregler och samarbete om teknik och planläggning.
– Eftersom det har byggts väldigt lite spårväg i Sverige de senaste förtio åren har vi mycket att lära och mycket att vinna på att samarbeta, säger Jens Forsmark.
Frankrike var världsmästare i att lägga ned spårvägsnät fram till 1970, men är sedan snart tjugo år världsmästare i att bygga nytt. Generösa statsbidrag är en förklaring. I Bergen i Norge har spårväg byggts med bilisters bompeng som finansieringskälla.
I Sverige är det oklart hur statsbidrag till spårväg ser ut. Göteborg har fått bidrag till utbyggnad och inköp av vagnar och Stockholm har fått statsstöd för Tvärbanan. Men den planerade Cityspårvägen i Stockholm och en utbyggnad söderut av Norrköpings spårväg görs utan statliga pengar.
– En del av föreningens arbete handlar förstås om att trycka på för att få regelverk för de ekonomiska villkoren för spårvägsutbyggnad. Men minst lika viktigt är att vi kan lära av varandra hur man hanterar planprocesser och hur vi kan samarbeta i tekniska och praktiska frågor, säger Jens Forsmark.
Han anser att spårvagnar är det i särklass smartaste sättet att bygga ut klimatvänlig kollektivtrafik. Tunnelbana går bara att bygga där det finns väldiga pendlarströmmar. När stadsdelar ska länkas samman utan att resenären måste passera city är spårväg det enda spåralternativet, enligt Jens Forsmark.
Han tror att spår kan locka bilister till kollektivtrafiken.
– Bekvämlighet är viktig. På spårvagnen kan du läsa en bok eller tidning, konstaterar han.
Han tycker att Stockholms satsningar på att bygga ut Tvärbanan från Alvik till Solna och Kista, dra Tvärbanan från Hammarby sjöstad in till Slussen och bygga en Cityspårväg från nordvästra Kungsholmen via Centralen till Djurgården och Värtan är bra. På lite sikt ser han gärna att politikerna funderar över om inte stombussnätet i innerstaden passar som spårväg.
– Fyrans linje är som gjord för spårvagnstrafik. En vanlig dag har den lika många resenärer som SJ:s samtliga tåg. När bussarna ständigt fastnar i trafiken och har så mycket resenärer att de åker i klungor är det dags för spårväg, anser Jens Forsmark.