Dvärgschnauzern Max är okunnig om planerna på att bygga en ny stadsdel på fältet. Han fortsätter att rensa maskrosor.
Max kom till kolonilotten som mycket liten valp, och hängde matte i kjolarna.
– Jag rensar ogräs hela tiden, han tror att det är det man gör. Han är otroligt duktig, säger Maja Brosowski.
De drygt 80 kolonisterna i föreningen skrev 25-årskontrakt med Stockholms stad. De har investerat i hus och odlingar och betalat en del av vattenledningsavgiften.
– Det är mycket jobb och kärlek som har grävts ner i jorden här, säger föreningens vice ordförande Birgitta Jansson.
Christer Bohlin på lotten intill är nyvald ordförande.
– Det är lite otäckt att inte veta hur det blir, några här tvekar om de ska satsa sina besparingar på att bygga ett hus, säger han.
I den gällande detaljplanen, från 2001, anges området som park. I november 2006 fattade dåvarande marknämnden, på initiativ av borgarrådet Mikael Söderlund (M), beslut om att göra ett nytt försök att bebygga Årstafältet. I det förslag som i januari i år vann arkitekttävlingen finns inte koloniområdet med.
Byggstart är planerad till 2011.
I kommunfullmäktige i förra veckan svarade finansborgarrådet Sten Nordin (M) på en fråga om kolonisternas framtid.
– Om det blir en förflyttning ska den bli så bra som möjligt. En förändring måste ske i dialog, sade Nordin.
Tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret har fått klartecken från nämnden att söka ett nytt läge för koloniområdet, om det behövs.
Christer Bohlin och hans fru Inger kontrollerar hur sparrisen (förvuxen) och de svarta vinbären (ser ut att bli mycket) har klarat regnovädren. Sorkplågan är över sedan staden med hjälp av gas och ett nedgrävt nät fick bukt med skadedjuren.
På andra sidan hagtornshäcken promenerar och cyklar stockholmarna.
– Det är mycket folk här, de är ute och vandrar, sätter sig ner med en fikakorg, flyger drake och grillar, säger Christer Bohlin. Det känns ovisst, vi vet ingenting om hur det blir med Årstafältet.