Många kommuner är hårt pressade och kämpar för att hålla ihop budgeten inför nästa år. Krisen gör det svårt att möta behoven inom vården, skolan och omsorgen.
– Det råder en stor osäkerhet just nu, säger Stefan Ackerby, biträdande chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting (SKL), till DN.se.
Förra året beslutade regeringen att höja statsbidraget till kommunerna med tio miljarder kronor för 2010. Men det är oklart om det extra stödet kommer att finnas kvar nästa år.
– Det här har skapat en oro. Om inte kommunerna får något klart besked är risken att de tvingas till nya nedskärningar, säger Stefan Ackerby.
Kommunerna har brottats med besparingar i många år och märker fortfarande av sviterna från 90-talskrisen. Anställda inom vården och omsorgen upplever att tempot skruvats upp och att de har svårt att leva upp till kvalitetsmålen.
– Krisen har utlöst en aktivitet inom kommunerna att hålla igen på kostnaderna. Det är en återhållsamhet som man kan se som en nedskärning i förhållande till de växande behoven.
Ändå har inte krisen blivit lika allvarlig som befarat. Kommunernas skatteintäkter har visserligen ökat långsammare än tidigare och många verksamheter kämpar med tuffa sparkrav. Sysselsättningen har också minskat en aning. Men några massuppsägningar har det inte varit tal om.
- I slutet av 2008 och början av 2009 befann sig kommunsektorn nästan i ett chocktillstånd. Många såg dramatiska nedskärningar framför sig, men så illa har det inte blivit, säger Stefan Ackerby.