I mars i år privatiserades delar av psykiatrin i sydöstra Stockholm när Carema Hjärnhälsan tog över öppenvården. Men slutenvården ligger kvar hos landstinget och nu bråkar de två vårdgivarna om behandlingsansvaret över vissa patienter. Det gäller främst dem som vårdas i öppenvården under tvång. Enligt lagen har landstinget det juridiska ansvaret, samtidigt som Carema har avtal på att sköta själva behandlingen. Något som inte fungerar i praktiken.

– Jag har det juridiska ansvaret för de här patienterna och då vill jag sköta behandlingen också, förklarar Filipe Costa, tf verksamhetschef på Psykiatri sydöst.

Sedan han tog över verksamheten i april bedrivs också en del öppenvård inom slutenvårdsverksamheten. Enligt honom är Carema medvetet om detta, något som företaget inte vill kännas vid.

– Det känner jag inte till. Vi har avtal på hela öppenvården och det går inte att bedriva den typen av vård på slutenvårdsmottagningen, säger Elisabeth Sundqvist, verksamhetschef på Carema Hjärnhälsan.

Enligt landstingets beställning ska Carema ”samverka med behörig vårdgivare när beslut behövs om tvångsåtgärd”, men hur samarbetet ska fungera står det inget om.

Båda parterna ser de berörda patienterna som sina, men det är bara Carema som har fått ersättning för dem. Landstinget håller nu på att arbeta fram ett tilläggsavtal som ska korrigera den missen och ge Psykiatri sydöst möjligheten att få ersättning för viss öppenvård, bekräftar förvaltningschefen Conny Gabrielsson, som ansvarar för landstingets beställning.

Inte heller det känner Elisabeth Sundqvist på Carema till.

– Jag vet inte vad jag ska säga. Det där måste vi ta tag i och diskutera när beställarna kommer tillbaka från semestern, säger hon.

Men det nya avtalet kommer inte att specificera vilka patienter som ska vårdas var. Det är det fortsatt upp till de två vårdgivarna att komma överens om.

Mitt i all förvirring oroar sig nu anställda inom psykiatrin över hur situationen påverkar patienterna. Några ska redan ha drabbats negativt.

– Vi har trott att Carema haft ansvaret för vissa personer samtidigt som de har trott att vi har det, vilket har slutat med att ingen följt upp behandlingen. Det handlar om några av de allra sjukaste patienterna vi har, säger en anställd inom Psykiatri sydöst.

– Om det stämmer så skulle det vara en katastrof, men det är ingenting som jag har hört talas om, säger Elisabeth Sundqvist.

Håkan Götmark är chefsläkare på Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO). Han förstår att situationen är komplicerad.

– Den som har det juridiska ansvaret måste kunna följa upp och se hur patienten behandlas. Men det bygger på ett tydligt samarbete mellan slutenvård och öppenvård, säger han.

Vems fel är det om patienter hamnar i kläm?

– Det beror på det enskilda fallet, men i slutändan är det vårdgivarnas chefsöverläkare och verksamhetschefer som är ansvariga. Uppkommer allvarliga och mer principiella fall kan frågan även lyftas upp till beställaren, alltså landstinget.

Birgitta Rydberg (FP) är landstingsråd och ordförande i programberedningen för psykiatri och missbruk. Enligt henne är det landstingets ansvar att se till att vården fungerar.

– Vi har krav på samarbete i våra avtal och fungerar inte det så måste vi anordna ett möte med de inblandade och se till att lösa problemen, säger hon.

Vad gör man om parterna inte kan samarbeta?

– Då får vi komma överens om rutiner och skriva in dem i avtalen.