Efter två månader är blockaden mot restaurang Lilla Karachi över. Parterna har kommit överens - en medlem i syndikalisternas fackförening Stockholm LS får kompensation för utebliven lön. Mannen jobbade på restaurangen under sin tid som asylsökande.
Restaurangägaren och fackföreningen har kommit fram till en lösning. Den medlem i Stockholm LS som konflikten rört får nu 65.000 kronor i kompensation för utebliven lön.
- Han är nöjd och det är också vi som förhandlat. Vi har fått mycket stöd under blockaden, säger Lars-Erik Morin, förhandlare för Stockholm LS.
Facket krävde länge att mannen skulle få 80.000 kronor och hotade med att fortsätta blockaden tills Lilla Karachi lämnade ett vettigt bud. Och på torsdagen kom det alltså, om än något prutat.
- Vi har accepterat det trots att det också visade sig finnas ett kollektivavtal för de anställda, något vi först inte kände till, säger Lars-Erik Morin.
Blockaden startade när Stockholm LS krävde ersättning för medlemmen, som under två år arbetat på Lilla Karachi. Mannen var asylsökande under den tiden och när han krävde att få ut sin lön i vita pengar hotades han både med avsked och att bli avslöjad för migrationsverket. Något som restaurangen förnekat.
Men facket har även hävdat att den del av lönen mannen fått vitt varit för låg - Lilla Karachi har ett kollektivavtal med Hotell- och restaurang, vilket gäller för alla som arbetar på restaurangen.
Lilla Karachis juridiska ombud, advokat Fredrik Nordlöf, har tidigare sagt till DN att det inte kan bli tal om några 80.000 kronor i ersättning. Han menar att det vore att belöna syndikalisternas metoder.
- Men nu kan man ju se det som att vi får en belöning för våra metoder. Och det är vi glada för, säger Lars-Erik Morin.
På torsdagsmorgonen hävdes blockaden och vid lunch på fredag, klockan halv tolv, ska papprena undertecknas. Men även om den uppmärksammade Lilla Karachi-konflikten nu är över menar fackets förhandlare att många generella problem återstår.
- Det här har visat på vad papperslösa kan råka ut för, och det är bra att det uppmärksammas. Och det visar också att fackliga rättigheter inte hänger på medborgarskap, säger Lars-Erik Morin.