– Det är mycket olyckligt. Konsumenter och mäklare kommer till korta. Dessutom har ett stort arbete lagts ner under stark tidspress. Sedan händer ingenting, säger Jonas Anderberg, chefsjurist på Mäklarsamfundet.

Redan år 2000 begärde branschen en översyn av lagen. Men först åtta år senare, i januari förra året, överlämnade regeringens utredare sitt slutbetänkande om en ny fastighetsmäklarlag. I den föreslås stärkt konsumentskydd.

Men trots att snart två år har gått finns inget färdigt lagförslag. Det väntas tidigast i vår.

I fallet Muda drog sig säljaren i sista stund ur köpet och försvann med handpenningen. Familjen är kritisk till att mäklaren inte reagerade på signaler om att säljaren inte var tillförlitlig – och trots detta inte tog upp frågan om pengarna skulle deponeras på klientkontot i väntan på tillträde.

– Mäklaren har en upplysningskyldighet och måste informera om möjligheten till ett depositionsavtal. Men det finns i dag ingen skyldighet att kontrollera säljarens betalningsförmåga och redighet, säger Christer Ståludd, på Fastighetsmäklarnämnden (FMN) och fortsätter:

– Man skulle kunna ha ett hundraprocentigt konsumentskydd. Men då skulle mäklartjänsterna kosta åtta gånger mer. Det är en avvägning man gör och man kan inte gardera sig mot allt.

Men skulle då familjen Muda ha kommit lindrigare undan med en ny lag i linje med slutbetänkandet från 2008?

Nja, exakt hur lagtexten blir är oklart. Chefsrådmannen Ylva Norling-Jönsson gjorde utredningen som ligger till grund för lagförslaget och säger att hon föreslog en rad förtydliganden av de skyldigheter som åläggs mäklaren gentemot både säljaren och köparen.

Redan nu åläggs mäklaren att informera parterna om depositionsavtal i vissa situationer. Ingick en inskärpning av den skyldigheten?

– Nej, för i grunden handlar det här om ett avtal mellan köpare och säljare. Problemet är att övrig konsumentlagstiftning gäller mellan näringsidkare och konsument, här är det så att säga handel mellan två konsumenter och då måste skyddet vara lika för båda parter, säger Norling-Jönsson.

Jonas Anderberg på Mäklarsamfundet konstaterar att inget som konkret skulle hjälpt familjen Muda ingår i det förslag som bereds just nu.

– Men samtidigt föreslås olika typer av kontrollsystem, bland annat krav på att man för journal som mäklaren måste lämna över till parterna efter affären. Med den blir det lättare för alla att se vad som gjorts och inte gjorts, vilka råd som getts och vilka frågor mäklaren inte tagit upp.

Anderberg understryker samtidigt att det saknas klarläggande i lagen om vid vilka situationer mäklaren är skyldig att verka för att handepnningen hålls kvar. Och det rättsliga skyddet för konsumenten är därför bristfälligt.

På justitiedepartementet förklaras dröjsmålet med den nya lagen med en rad olika omständigheter. Bland annat att projektet bytt handläggare. Men också att remissinstanserna på vissa områden har diametralt olika åsikter. Dessutom är utredningen mycket omfattande och ingående.