Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

”Korttidsdöda” ökar dramatiskt i Stockholm

Andelen personer som dör efter kort tid på särskilda äldreboenden har ökat. På Kungsholmens omsorgsboenden i Stockholm avlider var fjärde person som beviljats plats efter en dryg månad, visar en forskningsstudie. Fenomenet bekräftas på flera håll i landet.

Forskarna bakom studien antog att resultatet skulle visa att boendetiden i äldrevården hade minskat, men att gruppen korttidsdöda hade ökat var överraskande.

– Situationen är ganska ny. För 4–5 år sedan var andelen som kom in och dog snabbt 5 procent och nu är de 25–30 procent. Det är det som är så märkligt, säger Mårten Lagergren, projektledare vid Äldrecentrum och Aging Research Center på Karolinska institutet som gjort studien tillsammans med Pär Schön.

Enligt forskarna finns det två grupper på särskilt äldreboende, äldre med demenssjukdom som lever längre och de med somatisk svikt som kommer in och dör snabbt. Vad förändringen i den senare gruppen beror på har man ännu inget svar på och kan ha flera förklaringar. En är den så kallade kvarboendeprincipen, att gamla bor kvar hemma i allt större utsträckning.

– Det går bra fram tills när man är i så dåligt skick att man måste in på sjukhus. När man skrivs ut måste kommunen ordna plats på äldreboende och då flyttar personen in och dör inom en kort tid. Det är den utvecklingen vi ser, färre sjukhusplatser med kortare vårdtider gör att gamla dör fortare på äldreboenden, säger Pär Schön.

Bilden bekräftas av fackförbundet Kommunal som organiserar personal inom äldrevården. Där har man har sett en utveckling mot kortare liggtider under några år. I dag är genomsnittstiden 6–8 månader på äldreboendet bland gruppen multisjuka, enligt facket.

– Hela äldreomsorgen är förändrad med allt kortare liggtider och så är det över hela landet, säger Ann Georgsson, ombudsman på Kommunal.

Att äldrevården blivit så slimmad att sjuka gamla tvingas bo kvar hemma längre mot sin vilja är en annan möjlig orsak till ökningen av korttidsdöda.

Även Socialstyrelsen varnar för att fenomenet kan vara ett tecken på platsbrist, men tillgången varierar över landet.

– De slutsatser vi drar är att kommunerna har gått för långt. En del har dragit ned för mycket på platserna för särskilt boende, säger Gert Alaby, socialråd och samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen.

Nästan 29 000 platser på äldreboenden har försvunnit de senaste tio åren, och Socialstyrelsen senaste rapport visar att antalet platser på särskilt boende har minskat med ytterligare 1 500–1 600 platser det senaste året. Skälen är effektivisering och sparkrav.

– Vill man bo kvar hemma ska man erbjuda en väldigt omfattande och bra vård. Men nu är det brist på resurser i särskilt boende och man erbjuder hemtjänst i stället. Men det fungerar inte tillräckligt bra för de som har stora hjälpbehov, säger Gert Alaby.

Omsvängningen mot mer palliativ vård ställer nya krav på omsorgsverksamheten i äldrevården. På Kommunal efterlyser man ökad bemanning och kompetensutveckling av personalen.

– Man måste kunna ha tid om en människa ligger och dör, säger Ann Georgsson, och tillägger att medicinska kunskaper och tillgång på läkare i äldrevården skiljer sig från landstingens palliativa sjukvård.

Även utformningen av boendet påverkas. Enligt Gert Alaby förs diskussioner om att begränsa standarden eftersom det rör sig om så korta tider innan den gamla dör. En sådan modell provar man i Stockholms stad (se artikel intill).

– Jag har hört de signalerna. Det är så korta tider att man vill begränsa utrymmen och faciliteter för just de som är i livets slutskede. Det är verkligen en väldigt kraftig förändring som har skett i samhället, säger Gert Alaby.

Pär Schön menar att utvecklingen är en känslig politisk fråga – det är billigare att ha gamla kvar hemma.

– Men vilka behov ska tillgodoses? Vi måste få en diskussion om vad vi ska ha våra äldreboenden till: ska man ha dem till vård i slutskedet eller inte, säger han.

Fakta.

Under 2000-talet har det skett en förskjutning från äldreboenden till hemtjänst: andelen av befolkningen 80 år och äldre i äldreboende minskade från 20 till 14 procent. Samtidigt ökade andelen med hemtjänst från 18 till 23 procent.

Mellan 2001 och 2012 försvann var fjärde plats i äldre­boende, drygt 30 000 platser.

Av de äldsta (80 år+) som fått äldreomsorg har andelen minskat från 62 till 37 procent mellan 1980 och 2012.

Beräkningar visar att en äldre person i ett äldreboende får i genomsnitt 100–110 timmar hjälp per månad. Medan en person med hemtjänst får i genomsnitt 7 timmar hjälp per vecka eller 30 timmar per månad. Dessutom har den genomsnittliga hjälptiden inte ökat under 2000-talet.

Andelen av de mest sjuka äldre som bor kvar hemma har ökat. År 2012 bodde 72 procent av gruppen i ordinärt boende, motsvarande siffra år 2007 var 66 procent.

De mest sjuka äldre som bor hemma vårdas mer på sjukhus och oftare av specialistläkare i öppenvård jämfört med de mest sjuka äldre som bor i särskilt boende. De läggs in även på sjukhus oftare och stannar i fler dygn.

Källor: ”Åtstramningens pris” av Marta Szebehely och Petra Ulmanen, Socialstyrelsen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.