Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Kraftig ökning av äldre som får morfinplåster

Anna Silins reagerade när hennes 95-åriga mamma plötsligt personlighetsförändrades och blev aggressiv. På mammans rygg hittade hon ett morfinplåster under skulderbladet. Statistik från Socialstyrelsen visar på en 150-procentig ökning av förskrivning av morfinplåster de senaste tio åren. Framför skrivs plåstren ut till äldre kvinnor.

Zigrida Silins är 95 år, men bor ensam i sin ljusa lägenhet i Nockeby i Bromma. Hon har hjälp av hemtjänsten varje dag, men sjunger i kör och gymnastiserar en gång i veckan. När Zigridas dotter Anna Silins ringde sin mamma i somras kände hon plötsligt inte igen henne.

– Mamma skrattade som en häst gnäggar. Jag blev orolig och när jag sedan kom och hälsade på lade hon upp fötterna på bordet. Det har hon aldrig gjort tidigare, säger Anna Silins, som upplevde sin mamma helt personlighetsförändrad på kort tid.

– Mamma brukar vara aktiv, men plötsligt ville hon varken äta eller dricka. Hon brydde sig inte. Min mamma betedde sig som en knarkare.

Anna trodde först att Zigrida fått en stroke, men så småningom fick hon förklaringen – en plåsterlapp som fästs under höger skulderblad. Plåstret som är smärtlindrande söndrar ut ett morfinliknande preparat och byts varje vecka av distriktssköterskan.

Zigrida Silins som har artros och därför ont i knäna, tycker också att hon blev påverkad av plåstren, som skrivits ut av en läkare på vårdcentralen.

– Jag känner mig omtöcknad, och blir torr i munnen och även i ögonen, säger Zigrida Silins.

Efter lite undersökning visade det sig att 25 plåster skrivits ut. De hjälper mot smärtan, men har också biverkningar. Efterhand prövades nya plåster ut av en annan sort.

– Mamma brukar ta lite vin och ost framför tv:n och tillsammans med alla andra mediciner blir det här rena cocktailen. Varför skulle hon ha ett plåster till varje pris? Jag undrade om det handlar om avlivning light, säger Anna Silins.

Foto:

Förskrivningen av morfinplåstren, eller morfinliknande preparat i form av fentanyl- och buprenorfinplåster har ökat kraftigt de senaste tio åren, visar statistik som Socialstyrelsen tagits fram för DN:s räkning. Räknat i antalet dygnsdoser per tusen invånare rör det sig om en 150-procentig ökning av uthämtade plåster på apoteken i Stockholms län under tio år. Vanligast är att plåstren förskrivs till äldre, och i synnerhet till äldre kvinnor som smärtlindrande behandling. I riket har förskrivningen ökat med cirka 100 procent under samma period.

– Förskrivningen har ökat enormt, och jag tycker att det är fruktansvärt. De äldre kan inte värja sig när plåstret sätts på ryggen. Jag är förvånad om någon 95-åring tål det, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet.

– För en dement person kan ett fentanylplåster vara en dödsdom, eftersom morfinet hämmar de delar av signalsystemet som redan är nedsatta. En person kan tappa aptiten inom ett par dagar. Som morfinplåstren används i Sverige i dag handlar det om dödshjälp, ingen tvekan.

Inom den palliativa vården har morfinpreparaten däremot en funktion, att lindra lidandet i livets slutskede.

– Problemet är att man flyttat gränsen för när man sätter in preparaten. Även det svagaste fentanylplåstret innehåller 30–40 milligram rent morfin, något som gamla sköra människor nästan aldrig tål, Yngve Gustafson.

Det morfinplåster Zigrida Silins fått förskrivet är något svagare, av typen buprenorfin. Yngve Gustafson pekar ändå på olämpligheten.

– Börjar man med en sådan behandling så bör man ha patienten under observation.

Okunskap om äldre hos de läkare som förskriver läkemedel ser han som en trolig förklaring till ökningen. Socialstyrelsen förklarar ökningen med att plåstren successivt ersatt behandling med tabletter. Plåstren har fördelen att den smärtlindrande effekten sitter i flera dagar.

Morfinplåstren är både narkotikaklassade och klassade som beroendeframkallande.

– Vi vet att plåstren har orsakat dödsfall hos missbrukare som löst ut substansen från plåstren och fått i sig höga doser genom att injicera eller röka substansen. Sådana negativa effekter på äldre som använder plåstren i smärtlindrande syfte har vi inga studier på. Men det kan vara ett viktigt område att följa inte minst som det handlar om personer som ofta har andra mediciner, säger Bengt Danielsson, medicinskt sakkunnig inom läkemedelsfrågor på Socialstyrelsen.

 

Vi vet att plåstren har orsakat dödsfall hos missbrukare som löst ut substansen från plåstren och fått i sig höga doser genom att injicera eller röka substansen.

 

Myndigheten uppmärksammar under denna vecka särskilt fallolyckor, som är en vanlig dödsorsak bland äldre. I olycksstatistiken bland personer över 80 år som vårdats på sjukhus för fallskador ligger Stockholms län i topp i landet. Att morfinliknande preparat ökar fallrisken är känt.

– Den ökade fallrisken finns med alla opioider. Man måste alltid väga risker mot nytta när man sätter in sådana här potenta läkemedel. Det är ju samtidigt oetiskt att inte behandla smärta hos patienter med svåra smärttillstånd, säger Bengt Danielsson.

Under flera samtal med vårdcentralen försökte Anna Silins gå till botten med varför hennes mamma fått plåstren utskrivna.

Foto: Beatrice Lundborg

– Läkaren var väldigt förstående, men förklarade att behandlingen var väldigt vanlig bland äldre. Men när vi talat om biverkningarna sade hon att ”din mamma ska inte ha det här”.

Zigrida Silins säger att hon nu motar smärtan i knäna med två alvedon.

– Plåstren hjälpte, men jag blev vinglig. Jag ser dem som en sista utväg, säger hon.

DN har sökt vårdcentralen för en kommentar.





Foton: Beatrice Lundborg

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.