Krav på skolmaten kan skrivas in i lag

Kårstaskolan i Vallentuna kommun är en av sju grundskolor i länet som klarar de krav Livsmedelsverket och Skolmatens Vänner ställer på skolmåltiderna. I den lilla matsalen hänger elevkonstverk på väggarna och röda adventsljusstakar tindrar i fönstren. Köksbiträdet Carina Sjögren torkar av borden efter dagens lunch.

Varje dag serveras tre olika varmrätter, varav en vegetarisk. På måndagen stod frukostkorv med pepparrotssås, kycklinggryta med ris och vegetarisk biff på menyn. Carina Sjögren och kokerskan Lotta Bennman är populära bland eleverna. Niklas Grahn, som går i sexan, ger deras matlagningskonst betyget fem av fem. Favoriträtterna är tacos, fisk och fläskkarré, men han har mycket positivt att säga om maten över lag:

- Att den är varm, att de lagat den bra, att det finns ett bra salladsbord som ser gott ut, att man får äta och dricka hur mycket man vill.
I våras kostade maten i Vallentunas kommunala grundskolor i genomsnitt 8:10 per portion. Carina Sjögren påpekar att det är viktigt att maten ser god ut.

- Man äter ju med ögat också.
Dessutom är det viktigt att aldrig tvinga eleverna att äta, anser Carina Sjögren.

- Vi känner alla barn och de vågar säga till om de inte tycker om något. Det är jätteviktigt.

Bakom Skolmatens Vänner står LRF och de bondeägda livsmedelsföretagen. Dietisten Annika Unt Widell, som håller i organisationens samarbete med Livsmedelsverket, betonar att det inte bara är matkvaliteten som är problemet. För att få en lugnare miljö föreslår hon bland annat ljuddämpande plattor och fler vuxna i matsalen.

- Det finns absolut fog för elevernas klagomål, säger hon.

Drygt 3.000 skolledare, lärare, föräldrar och elever har fyllt i checklistan med krav på Livsmedelsverkets hemsida. Att så få skolor klarar kraven, bara ett 40-tal i hela landet, beror också på dålig schemaläggning. Lunchen serveras ofta för tidigt, ibland redan tjugo över tio.

DN skrev i går att det belopp Stockholmsskolorna lägger på råvaror varierar kraftigt - från 6:50 till 12 kronor per portion.

- I Stockholms stad är det rena vilda västern, det är oklart vilka riktlinjer som gäller, säger Annika Unt Widell.

Skollagen slår i dag enbart fast att maten i grundskolan ska vara avgiftsfri. Efter hård kritik mot dålig mat och för stora skillnader mellan kommunerna är utbildningsminister Jan Björklund nu beredd att i den nya skollagen även skriva in krav om skolmatens näringsinnehåll. Ett förslag till ny lagtext ska presenteras om några veckor.

- Man kan tänka sig att slå fast en lägsta kvalitetsnivå, säger han.
Utbildningsministern äter själv i skolmatsalar då och då och får sällan någon matro.

- Det är stökigt och bullrigt och ogästvänligt. Då struntar eleverna i att gå dit och äter en bulle i stället, säger Jan Björklund.

Roger Mogert (s), oppositionsborgarråd i Stockholm, vill att staden granskar skolmatens kvalitet och tar reda på hur skolorna påverkats av stigande livsmedelspriser.

- Risken är att en del skolor har det så tajt att de inte har ekonomiskt utrymme att servera tillräckligt bra mat. De som har det svårast måste få kompensation för prisökningen på livsmedel, säger han.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut