Två frågor om segregationen i Stockholm till Tove Pettersson, docent i kriminologi vid kriminologiska institutionen på Stockholms universitet.
Vilka är de största utmaningarna inom ditt forskningsområde?
"Det kriminologiska forskningsområdet har starka kopplingar till olika frågor om integration och segregation. Segregationsfrågor har betydelse för vem som begår brott och var brott begås, men också för vem som blir utsatt för brott. Segregering bidrar också till stereotypa föreställningar om grupper av människor som i sin tur riskerar att leda till olika behandling inom rättsväsendet. En stor utmaning inom kriminologin är alltså att studera betydelsen av olika uteslutningsprocesser (eller bristen på integration), och det är viktigt att detta studeras både på samhälls- och individnivå. Sådana uteslutningsprocesser kan även skapa konflikter och misstroende mot rättväsendets aktörer som polis och domstolar, vilket gör att dessa får problem med sin legitimitet."
Med vilka konkreta åtgärder kan integrationsprocesserna i Stockholm förbättras?
"Kriminologi som ämne sysslar egentligen inte med frågor om konkreta åtgärder för att förbättra integrationsprocesser, utan snarare åtgärder för att minska/dämpa effekter av segregation. Det kanske viktigaste från politiskt håll är att motverka eventuella tendenser hos majoritetsbefolkningen till ”inlåsning” i så kallade ”gated communities” eller liknande. I en integrationsprocess måste majoritetsbefolkningen i allra högsta grad vara delaktig. Man bör även ha i åtanke att ökad fokus på säkerhet lika gärna kan skapa större otrygghet som det motsatta. Det är dessutom oerhört viktigt att vi inte genom de insatser som görs skapar en ökad kontrollkultur i utsatta områden eftersom detta bara genererar mer misstro och konflikter. Ökad kontroll innebär dessutom att upptäcktsrisken för brott blir större i dessa områden, vilket sedan spär på bilden av hur problematiska de är. När så sker bidrar rättsväsendet själva till att öka problemen i områdena."