Färre är nöjda med sin Stockholmsskola. Oppositionen är inte förvånad, men den styrande borgerliga majoriteten menar att det beror på att både elever och föräldrar ställer allt högre krav på skolan.
– Brukarundersökningen bekräftar de farhågor jag haft länge och den bild man får när man ringer runt till skolorna. Det är tufft på många skolor, och det har skurits ned alldeles för mycket. Menar man allvar med att alla barn ska klara av grundskolan, vilket de har rätt att göra, då kostar det i form av resurser, säger Roger Mogert (S).
Men skolborgarråd Lotta Edholm (FP) hyser ingen oro. I den aktuella undersökningen menar hon att det både föräldrar och elever är mest nöjda med är kunskapsdelen och själva arbetsmiljön – det ökade missnöjet handlar om datorer och skolmat.
– Det är visserligen allvarligt, men ingenting som vi inte kan göra någonting åt, säger hon.
Att ”kundnöjdheten” ändå minskat ser hon i princip endast som ett tecken på den ökade medvetenheten kring skolans arbete.
– Stockholmseleverna får höga meritvärden, vi ligger på åttonde plats i Sverige. Men visst är det en viktig signal att både elever och föräldrar vill förstå vad kraven går ut på och hur skolan tänkt sig nå fram, säger hon.
På torsdag får utbildningsförvaltningen ta del av stadsrevisionens rapport för år 2008. I den konstateras att utbildningsnämnden förra året inte lyckats nå målet att 91 procent av alla elever i årskurs 5 skulle få godkänt på de nationella proven. I stället var det ”bara” 81,6 procent av dem som klarade godkäntgränsen.
Även när det gäller målet för skolk i gymnasiet misslyckades staden. Målet var att skolket skulle uppgå till 6,5 procent, men det landade på 7,2. Revisorerna kommenterar också att nämnden i bokslutet redovisar ett nettoöverskott på 164 miljoner kronor och att det bland annat beror på att ”grundskolorna haft låga personalkostnader till följd av restriktiv vikarietillsättning”.
Rapporten berättar också att man granskat elevhälsoarbetet. Nämndens styrdokument var bra, tyckte revisorerna. Dessvärre har de inte fått någon effekt då de skolor som ingick i den särskilda granskningen ”inte haft någon kännedom om dem”.
Enligt Roger Mogert är detta ett tydligt exempel på att den skola i världsklass som den styrande majoriteten lovade stockholmarna i valet 2006 i själva verket befinner sig på ett sluttande plan. Tittar man närmare på de mål som kommunfullmäktige, där Roger Mogert själv sitter, beslutat för utbildningsnämnden finns det dock anledning att ställa frågan även till honom om ambitionsnivån. När det gäller andel nöjda elever i årskurs 6 avseende lugn och arbetsro anser kommunfullmäktige att man får godkänt om endast 55 procent är till freds med det. I årskurs 9 räcker det om 46 procent är nöjda för att uppdraget ska anses vara utfört.
– Vi har nyligen börjat jobba med mål av de här slaget. Det vore att göra det alldeles för lätt för sig att säga att 100 procent ska vara nöjda eller att 0 procent ska skolka. Vi vill ha rimliga mål som kan utvärderas och sedan skärpas efter hand, säger Lotta Edholm.
Ett mål är att 76 procent av alla som går ut nian ska ha nått målen i alla ämnen, trots att alla styrdokument som handlar om grundskolan säger att ”alla barn har rätt att nå alla mål”.
– Det är självklart att vi vill att 100 procent ska klara det, men det blir fånigt om vi sätter upp det målet för fort. Nästa år blir de nationella proven i 3:an obligatoriska, då får vi ännu ett verktyg för att nå ända fram, säger Lotta Edholm.