Inkomstgapet mellan män och kvinnor har krympt under 2000-talet.I Stockholms län har den ekonomiska klyftan mellan könen minskat med 2 000 kronor, visar DN:s granskning.
- Det är bra att se att det går åt rätt håll. Många kvinnor utbildar sig i dag mer än männen, och det här kan bland annat tyda på att fler kvinnor söker och får mer kvalificerade befattningar, säger jämställdhetsombudsmannen (JämO) Anne-Marie Bergström.
Inkomstutvecklingen mellan åren 2000 och 2006 visar ett tydligt mönster: kvinnorna har gått snabbare framåt än männen. På riksnivå har deras inkomster växt med 12,4 procent, medan männens ökning har stannat på 10 procent. Det innebär att avståndet mellan könen minskat. Kvinnorna fick vid millennieskiftet 76,6 procent av männens inkomster, 2006 hade andelen växt till 78,2 procent.
I Stockholms län har det hänt ännu mer. Kvinnorna har gått från 79,8 procent av männens inkomster till 82 procent. Gapet har därmed minskat med 2 000 kronor.
En orsak kan vara att fler kvinnor jobbar heltid än tidigare, men även om man tar hänsyn till det har kvinnornas plånböcker svällt snabbare än männens.
Carin Bergström, projektledare på IT-företaget EDS Sweden, fick under ett lönesamtal 2006 höra att företaget ville höja hennes lön. Med 3 000 kronor i månaden.
- Min chef sa att jag skulle få extra för att jag låg efter. Jag hade inte så bra koll på hur folk låg till och hade aldrig fått några signaler om att jag kunde ligga sämre till. Jag blev glatt överraskad, säger Carin Bergström.
Chefen hade tänkt ge henne 800 kronor i påslag, men en lönekartläggning hade visat att det inte skulle ge henne samma lön som männen. Inte ens på tre års sikt skulle årliga löneökningar räcka för att utjämna skillnaderna. Därför prioriterade man vissa, och 124 kvinnor fick dela på 1 758.139 kr per år.
- Vi räknade ut vad företaget hade råd med i löneökningar, sedan omfördelade vi pengarna till dem som borde få mer. Vi ville ta bort de oförklarliga skillnaderna i ett svep, säger John Gustafsson, personalchef på EDS Sweden.
JämO granskar sedan ett par år arbetsgivares arbete för jämställda löner. Hittills har 5 000 personer, mestadels kvinnor, fått dela på omkring 65 miljoner kronor i lönekorrigeringar.
- Lönekartläggningar är ett bra instrument för jämställda löner, och när företagen gör lönekorrigeringar innebär det ett konkret resultat av vårt arbete, säger Anne-Marie Bergström, JämO.
Det är dock för tidigt att säga om utvecklingen som DN kunnat visa bottnar i att fler verkligen fått lika lön för lika arbete. Skillnaden är fortfarande stor mellan könen. Hallands län har störst gap -
71500 kronor mer i genomsnitt för männen. I Stockholm är Danderyd sämst på ekonomisk jämställdhet, där har en man cirka 130000 mer per år att leva för än en kvinna.
Men JämO ser ändå DN:s granskning som ett tecken på ökad jämställdhet.
- Det är uppmuntrande att se siffror på att det sker en förändring, även om vi inte vet riktigt vad som ligger bakom. Ekonomisk jämställdhet mellan män och kvinnor är i sig jätteviktig, säger Anne-Marie Bergström.