Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Landstinget krävs på skadestånd för tvångsbalsamering

Chocken efter fruns dödsfall hade inte hunnit lägga sig när Alan McCabe fick en räkning från Stockholms läns landsting för balsamering. Nu krävs landstinget på skadestånd för det oönskade ingreppet som utförs på hälften av alla avlidna som hamnar på landstingets bårhus.

Alan McCabes fru Ingrid avled i mitten av september 2014, en kort tid efter cancerbeskedet. Han var fortfarande i chock när det en månad senare damp ned en räkning på 787 kronor i brevlådan. ”Balsameringstjänst” löd det torra budskapet, och avsändare var Stockholms läns landsting.

Balsameringen hade ägt rum den 3 oktober på Södersjukhuset, visade det sig. Alan McCabe hade varken upplysts eller tillfrågats om ingreppet. Det bilagda följebrevet från Karolinska universitetssjukhuset, upplyser om att balsamering utförs ”enligt fastlagd rutin” på alla avlidna i Stockholms läns landsting efter tio dagar, vilket DN tidigare skrivit om på ledarplats.

– De hade inte sagt ett pip om balsamering. Jag visste inte om det här. Min fru sedan 35 år är död, och så skickar de ut det här horribla brevet. Till människor i sorg. Inte ett ord om att de beklagar sorgen, säger Alan McCabe.

Under de drygt två år som gått har han kämpat för att få rätt. Med hjälp av Centrum för rättvisa kräver Alan McCabe nu landstinget på skadestånd för opåkallad balsamering: totalt 30 787 kronor, där 787 kronor är pengarna tillbaka för fakturan. Om inte kraven hörsammas blir nästa steg att stämma landstinget för allvarlig kränkning.

– Vi anser att förfarandet innebär en kränkning av privat- och familjelivet enligt Europakonventionen och ett brott mot grundlagen, säger Anna Rogalska-Hedlund, jurist på Centrum för rättvisa.

Foto: Alexander MahmoudAnna Rogalska-Hedlund, jurist på Centrum för rättvisa. Foto: Alexander Mahmoud

Centrum för rättvisa bedömer också att balsameringsrutinen innebär tjänstefel, brott mot griftefriden och brott mot obduktionslagen. De för också fram att förvaring i kylrum är fullt tillräckligt för att stoppa kroppens nedbrytning, om kremering och begravning sker inom en månad.

– Det här är inget litet ingrepp. Kroppen töms på blod och fylls med formalin, och den är inte särskilt trevlig att se sedan. Det sker helt i onödan – förhoppningsvis kan vi få ett slut på det här.

I Stockholms läns landsting utförs balsameringar av avlidna sedan 1970-talet. Bakgrunden har varit att stoppa förruttnelse under den långa väntetiden mellan dödsfall och begravning i Stockholms län.

Men samtidigt som landstinget utformade sin nuvarande rutin 2012, skärptes begravningslagen, vilket innebär att väntan på begravning i länet kortats. I nuläget går det i genomsnitt 25 dagar mellan dödsfall och kremering eller begravning. Enligt Karolinska universitetssjukhuset, som merparten av länets bårhus sorterar under, förvaras en avliden i snitt 20 dagar i bårhuset innan begravningen.

Stockholms län utmärker sig med en praxis som är unik i landet, och landets begravningsbyråer har reagerat. I ett gemensamt brev från Sveriges begravningsbyråers förbund och Fonus till Stockholms läns landsting från november 2012 pekar byråerna på att balsamering som beställs av anhöriga nästan inte existerar. De understryker att de anhöriga har rätt till information och ifrågasätter också landstingets tidsgräns.

– Vi tycker att tre veckor hade varit rimligare än tio dagar. Oftast brukar det ta sju dagar för beslut om obduktion. Och om balsameringen sker efter tio dagar, så finns det väldigt litet spelrum för byråerna att hämta de avlidna för att undvika balsamering, säger Ulf Lerneus, förbundsdirektör vid Sveriges begravningsbyråers förbund, SBF.

Han pekar på att balsamering är ett Stockholmsfenomen och knappast förekommer i övriga landet. Vid sidan av den etiska aspekten spelar också ekonomin en stor roll, eftersom räkningen hamnar hos dödsboet.

– För många dödsbon är det inte obetydligt med de cirka 800 kronorna som läggs på. Många gånger innebär det att de måste avstå från något annat i samband med begravningen, säger Ulf Lerneus.

Begravningsbyråerna fick aldrig något svar på sitt brev från Stockholms läns landsting.

 

Min fru sedan 35 år är död, och så skickar de ut det här horribla brevet. Till människor i sorg. Inte ett ord om att de beklagar sorgen.

 

Alan McCabes son Tim McCabe reagerar på kontrasten mellan Ingrids sista tid i livet, och den senare hanteringen av hennes kropp.

– På vårdhemmet under sista tiden var allt respektfullt. Sedan skär de bara upp kroppen, säger han.

Alan McCabe inser vad det kan betyda för andra om han får igenom sina krav.

– Om jag får rätt, så kan alla som lidit också kräva skadestånd. Om jag kan ge landstinget ekonomiska problem så gör jag gärna det, säger han.

På Stockholms läns landsting registrerades Alan McCabes begäran i går.

– Nu kommer våra jurister att titta på det och se hur vi ska agera, säger Birgitta Rosengren,  enhetschef för ambulans- och medicinsk service i landstinget.

Själva ärendet är dock ingen nyhet för Stockholms läns landsting, efter att Alan McCabe och hans ombud har haft mycket kontakt och flera möten med hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Birgitta Rosengren säger att hon inte kan gå in på det enskilda ärendet.

– Men rent allmänt anser vi att det är riktigt att göra så här, och vi följer Socialstyrelsens föreskrifter. Det är ett bra och pietetsfullt sätt att hantera avlidna på. Det garanterar också en bra arbetsmiljö för dem som arbetar i bårhusen.

Socialstyrelsens föreskrifter slår fast att balsamering får göras av sanitära skäl. Samtidigt bör anhöriga informeras, och om de motsätter sig ska ingreppet ske restriktivt.

Hur kommer det sig att anhöriga informeras i efterhand så att de inte ges möjlighet att påverka?

– Vi informerar anhöriga i den mån det är möjligt, säger Birgitta Rosengren.

Hon håller inte med om att balsameringen sker rutinmässigt.

– Den sker om kropparna förvaras längre tid än tio dagar i bårhuset.

I praktiken innebär det att ungefär hälften av alla avlidna balsameras, 5.979 av de totalt 12.500 som togs om hand av landstingets bårhus 2014. Totalt avled 16.630 personer i länet 2014.

– Ja, det handlar om att väldigt många inte hämtas i tid mellan dödsfallet och begravningen. Men det är också en ansvarig läkare på bårhuset som fattar beslut.

I inget annat av landets landsting är balsamering en utbredd metod att hantera döda.

– Jag vet inte varför det är så, men vi har valt att göra så här i Stockholms län.

Efter allt lidande hoppas nu Alan McCabe. När han, som är engelsman, gifte sig med Ingrid hade den svenske prästen en genomgång kring ritualerna. Alan McCabe kan inte hålla tillbaka tårarna när han berättar om symboliken kring vigselringen som han fortfarande bär och som påminner om löftet.

– Ringen är ett vårdtecken – jag har lovat att vårda en människa, och nu har de skändat hennes kropp. Jag ska göra allt jag kan för att få upprättelse, säger han.

Fakta.

16.630 personer avled i Stockholms län 2014. Av dessa hamnade cirka 12 500 på något av Stockholms landstings bårhus och 5 979 balsamerades, vilket är 49 procent.

Centrum för rättvisa är en ideell organisation som arbetar för att värna enskildas fri- och rättigheter. Organisationen driver rättsprocesser där enskildas fri- och rättigheter kränkts.

Enligt begravningslagen måste den avlidne begravas eller kremeras inom en månad efter dödsfallet. I genomsnitt går det i Stockholms län 25 dagar mellan dödsfall och kremering/begravning, 19 dagar i hela landet.

Balsamering av en avliden görs när det antas dröja innan kroppen kremeras eller begravs. Balsameringen sker genom att kroppen töms på blod, och formalin pumpas in genom halspulsådern på den avlidna. Formalin är miljöfarligt, och  cancerframkallande och kan även innebära hälsorisker för personalen som utför balsamering i form av irritation i ögon och andningsvägar. Källa: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Balsamering

Balsamering av en avliden görs när det antas dröja innan kroppen kremeras eller begravs. Balsameringen sker genom att kroppen töms på blod, och formalin pumpas in genom halspulsådern på den avlidna. Formalin är miljöfarligt, och  cancerframkallande och kan även innebära hälsorisker för personalen som utför balsamering i form av irritation i ögon och andningsvägar. Källa: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.