Åklagaren och mordoffrets föräldrar yrkar på strängare straff. Den dömda 16-åriga flickan vill bli friad eller få ett kortare straff. Men varken kriminologer eller psykologer anser att straffets längd bör stå i fokus när det så kallade Sturebymordet nu tas upp i hovrätten.
– Det är nästan absurt hur mycket tid rättsväsendet lägger ner på att komma fram till vad som är ett rimligt straff i tid. Fyra års sluten ungdomsvård? Ett år och åtta månader? Det spelar egentligen ingen roll. Det är mer relevant att fråga sig hur samhället ska få dessa två unga gärningspersoner att fungera igen, säger Mikael Rying, kriminolog vid Mittuniversitetet i Sundsvall, som studerat samtliga fall av dödligt våld mellan unga personer i modern tid.
Vid i princip alla fall som Rying studerat har den unge gärningsmannen haft en psykiatrisk problematik som kräver behandling. Domstolarna ska dock fastställa straffets längd utifrån den typ av brott som begåtts utan att ta hänsyn till den unges vårdbehov. Men trots att själva syftet med den slutna ungdomsvården är att ge den unge behandling finns det i dag ingen garanti för att vården blir lämplig.
– Det enda vi vet i dag är att ju längre tid den unge döms till, desto större är risken för återfall. Självklart vore det bättre att sätta upp tydliga kriterier för vad som ska hända med den unge i stället för att prata om straffets längd, säger Hugo Wallén, psykolog och biträdande institutionschef på Sundbo ungdomshem utanför Fagersta. Hemmet drivs av Statens institutionsstyrelse, SiS.
I åtta år har han arbetat i den ofta kritiserade ungdomsvården. Varje plats kostar mellan 1–1,5 miljoner kronor per år, personaltätheten är mer än dubbelt så hög som på vanliga anstalter. Men trots det återfaller runt 60 procent av de som döms till sluten ungdomsvård i brott.
– Mycket av tiden har gått åt till tv, dataspel och chipsätande. Men under de senaste åren har SiS lagt ner stora ansträngningar för att öka utbudet av insatser som bevisligen ger effekt. Det är en helt nödvändig utveckling, säger Hugo Wallén.
Det går dock inte lika fort som han önskar. Och i stället för att rättsväsende och expertis för en dialog om hur unga som begår brott bör bemötas trampar man enligt honom i otakt.
– Domstolarna dömer unga till allt längre straff, samtidigt som forskningen allt tydligare visar att det är kontraproduktivt. Hur gärna vi än skulle vilja finns det ingen fängelsetid i världen som är rimlig i förhållande till att ha ihjäl en annan människa. Men fyra år är en väldigt lång tid för en 16-åring att sitta inlåst. Skaderiskerna är alldeles för stora så länge vi inte gör rätt saker, menar Wallén.
Senare i år kommer regeringen med ett lagförslag som syftar till att förbättra den slutna ungdomsvården.