Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Larmen om hot och våld ökar i t-banan

Förra året kom 12.000 larm till SL:s trygghetstelefon. Anmälningarna om hot, våld, rån och ofredande ökar kraftigt i kollektivtrafiken.

– Vi vill återinföra tunnelbanepoliser, säger trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M).

Trycket på SL:s trygghetstelefon ökar kraftigt varje år. När numret introducerades för fem år sedan var antalet samtal bara omkring 2.000 per år. Sedan dess har larmen sexfaldigats.

Förra året ringdes 11.995 samtal in till trygghetstelefonen från resenärer som kände sig otrygga eller behövde hjälp.

– Samtalen har ökat kraftigt, nu är vi uppe i 1.800 samtal i månaden och vi räknar med att det ökar till omkring 2.000 samtal under året, säger Niclas Cannerfelt, funktionsansvarig på Trygghetscentralen, SL.

Omkring 15 procent av samtalen är från resenärer som egentligen ska till kundtjänst. Och vissa samtal handlar lika mycket om klagomål som om otrygghet. Alla samtal föranleder en åtgärd från SL.

– Det vanligaste samtalet är om påverkade eller sovande personer. Alla kategorier ringer; män, kvinnor, barn, pensionärer. Förutom otrygghet är många klagomål om musikanter och tiggeri, säger Niclas Cannerfelt.

Foto: Hilda ArnebackFoto: Hilda Arneback

Men medan samtalen om musikanter och tiggeri minskar så visar DN:s genomgång att samtalen som gäller hot, våld, rån och ofredande ökar kraftig. Larmen om våld fördubblades från 19 till 28 förra året jämfört med 2014. Rånen har femfaldigats.

– Våld, hot och brott har inte ökat generellt i samhället enligt Brå, men däremot ser vi att det är ett grövre våld i dag, och att gängkriminaliteten har ökat, säger Niclas Cannerfelt.

Omkring hälften, 5.500, av larmen förra året gällde tunnelbanan. Många av de resenärer som DN pratar med uttrycker just att det är i tunnelbanan på kvällarna som de känner sig otrygga.

– Jag känner mig alltid otrygg på kvällarna. Som tjej kan man känna sig ganska utsatt när man går ensam i tunnelbanan eller på väg hem. Vi tar ofta taxi för att komma säkert hem. Fridhemsplan är extremt obehagligt. Man ska ju inte gå runt och känna sig otrygg i sin stad, säger Wilma Nilsson, 17 år, från Spånga.

Foto: Agnes StuberTrafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) menar att ökningen visar att telefonen behövs.

– Tidigare ringde människor 112, nu ringer de trygghetsnumret för att få hjälp. Det är ett mörkertal som vi nu har börjat jobba bort. Vi har skapat en lina för människor som känner sig otrygga eller behöver hjälp i kollektivtrafiken, säger Kristoffer Tamsons.

Enligt trafiklandstingsrådet har tryggheten ökat de senaste åren. 2015 svarade 65 procent att de kände sig trygga när de åkte ensamma i kollektivtrafiken, 2010 var den andelen 60 procent, enligt SL:s egna undersökningar.

Men att var tredje resenär känner sig otrygg måste väl vara oroande?

– Jo, målsättningen är att alla ska känna sig trygga. Men fler känner sig trygga enligt våra mätningar, utvecklingen går åt rätt håll, säger han.

Många resenärer känner sig otrygga i tunnelbanan på kvällarna, några vill inte åka tunnelbanan utan åker taxi?

– Ja, finns det sådana signaler så tar jag de på jätteallvar. Vi satsar årligen 200 miljoner kronor på olika trygghetsskapande åtgärder, allt från trygghetsnumret, trygghetskameror, trygghetsvärdar och andra insatser.

Kristoffer Tamsons menar att det krävs mer polisresurser och han vill införa tunnelbanepoliser igen.

– Vi måste få fler synliga och patrullerande poliser i tunnelbanan. På åttiotalet hade vi 150 tunnelbanepoliser, i dag finns bara en handfull kvar. Jag är inte jätteglad över att polisen tagit ett steg tillbaka och att vi får fylla det tomrummet med våra egna resurser.

Hur många tunnelbanepoliser behövs?

– Vi behöver inleda en dialog med polisen att tunnelbanan blir en prioriterad plats i polisens arbete. Det är ytterst en resursfråga som måste tas med regeringen.

En annan åtgärd som trafikborgarrådet vill införa är fler kameror som kan riktas även ut från stationerna, något som lagen inte tillåter i dag.

– Regeringen ska se över lagstiftningen men utredningen drar ut på tiden. Vi tycker att den borde skyndas på. Vi vill utvidga arbetet med trygghetskamerorna och vet från undersökningar att vi har Stockholmarnas stöd i detta. Vi ser också att det har en väldig tydligt effekt, både i att avskräcka människor från att begå brott men också att lösa brott.

SL har redan börjat förstärka trygghetsinsatserna under vissa perioder.

– Nu under sportlovet till exempel, då förstärker vi med ungdomsvärdar vid större knutpunkter. Det gäller även andra tidpunkter när det finns risk för otrygghet, vid lov och semestrar, säger Kristoffer Tamsons.

Foto i text: Agnes Stuber

Foto:

DN frågar. Känner du dig trygg i kollektivtrafiken?

Foto: Hilda Arneback

Kim Raihle Held, 48 år, förvaltningsledare, Solna:

– Dagtid, ja. Men på kvällarna i tunnelbanan kan det vara lite så där. Jag har aldrig ringt trygghetsnumret men det är bra att det finns. Det kan vara gäng med fulla eller påverkade personer eller personer med psykisk ohälsa. Jag skulle aldrig säga till unga vuxna att inte röka på perrongen. Min kusin sade till några en gång på en perrong och blev nerslagen och hamnade på sjukhus och fick operera ögat. Det blev åtal för misshandel för det fanns på övervakningskameror.

 

Foto: Hilda ArnebackFoto: Hilda Arneback

Anni Riitano, 25 år, student, Farsta:

– Ja, jag har aldrig haft behov av att ringa trygghetsnumret. Jag har alltid känt mig väldigt trygg i kollektivtrafiken. Jag bor i Farsta och åker oftast grön linje. Om jag någon gång tyckt att det inte har känts helt tryggt i vagnen har jag bara bytt plats. När jag flyttade till Stockholm för fem år sedan varnade man mig för att jag måste akta mig i tunnelbanan men jag har aldrig märkt att det skulle vara otryggt. Jag åker tunnelbana även på natten och på helger.

 

Foto: Hilda ArnebackFoto: Hilda Arneback

Johan Wallhammar, 26, arkitekt, Kungsholmen:

– Ja, jag tycker att det är känns tryggt i tunnelbanan. Jag är ju kille och känner väl mig mindre orolig kanske. Men om det har varit 100 fotbollshuliganer samtidigt i tunnelbanan, alternativt nazister, då har det kunnat kännas nervigt. Det har hänt några gånger, när man åkt förbi Globen, då har jag gått längre bort i vagnen. Jag har aldrig ringt trygghetsnumret men tycker att det är bra att det finns.

 

Foto: Hilda ArnebackFoto: Hilda Arneback

Wilma Nilsson, 17 år, student, Spånga:

– Nej, jag känner mig alltid otrygg på kvällarna. Som tjej kan man känna sig ganska utsatt när man går ensam i tunnelbanan eller på väg hem. Man ser ett gäng killar och det är mörkt ute, man känner sig som ett lätt byte. Vi tar ofta taxi för att komma säkert hem. Fridhemsplan är extremt obehagligt.

Therese Andersson, 17 år, student, Bromma:

– Nej, jag känner mig inte trygg. Jag får inte vara på T-centralen och Sergels torg för mina föräldrar på kvällarna. Vi åker alltid flera tjejer i gäng. Det är oftast äldre män som man känner sig trakasserad av, aldrig unga killar. Unga kollar inte på samma sätt.

 

Foto: Hilda ArnebackFoto: Hilda Arneback

Ewa Wachtmeister, 64 år, pensionär, Skarpnäck:

– Nej, jag känner mig inte trygg alls i tunnelbanan. På kvällen brukar jag hellre välja att sova över hos vänner än åker hem sent med tunnelbanan. Jag tycker att det har blivit värre på senaste tiden. Det är ganska mycket konstiga människor ute, särskilt på kvällarna. jag märker att andra kvinnor blir oroliga också, när det är killgäng ute. Jag har aldrig ringt numret, utan undviker att gå ut sent. Det skulle behövas fler vakter och poliser.

 

Foto: Hilda Arneback

Jon Halldén, 41 år, koordinator, Huddinge:

– Jag känner mig trygg i kollektivtrafiken, men kanske lite mindre än förr. Det känns mer oberäkneligt, främst på kvällar och nätter, då det kan vara mer stökigt. Det handlar nog om att det är mycket folk i tunnelbanan dygnet runt. Det skulle ju kunna göra att det kändes tryggare men det är inte min känsla. En gång var jag med om att en person blev misshandlad i tunnelbanan. Jag är inte så orolig för min egen del, men det känns lite obehagligt när det händer runtomkring en. Jag vet att det är många som har det tufft också, som hamnat utanför samhället, det är annorlunda i dag.

Fakta. Larmen ökar till trygghetsnumret
  • 2011: 1.921
  • 2012: 5.409
  • 2013: 6.732
  • 2014: 8.590
  • 2015: 11.995

Källa: SL

SL:s trygghetstelefon når du på 020-120 25 25.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.