Måndag, onsdag, lördag, söndag. Två timmar per dag. Varje vecka. Och alltid fullsatt. I Rinkeby fyller läxläsningen i de hål som skolan inte lyckas fylla.
– Det är stora skillnader mellan skolväsendet i mitt hemland Somalia och Sverige. I Somalia går det mesta ut på att lära sig utantill. Här i Sverige får man lära sig att tänka självständigt, att jobba i grupp.
Farah Qasim, mattelärare på Spånga Interkulturella skola, står vid bänken längst fram i det avlånga rummet i Folkets hus.Han sätter fingret på en viktig sak: klyftan mellan föräldragenerationens uppfattning om vad skolan ska vara och barnens faktiska verklighet. Att föräldrar som inte själva gått i skolan i Sverige inte alltid förstår eller kan stötta sina barn i deras skolgång är inte så konstigt, de kulturella skillnaderna är stora. Och visst har det betydelse att många föräldrar i invandrartäta områden inte kan/vill/orkar engagera sig i barnens skolgång.
Men sedan tio år tillbaka driver några av de engagerade föräldrarna med somalisk bakgrund läxläsning i Folkets hus. De har alla sett hur utvecklingen påverkat dem: valfriheten och friskolereformen har gett dem möjligheter att söka sig till andra än närområdets skolor, något som å ena sidan upplevs som bra, men som å andra sidan ökat kunskapssegregationen ytterligare. De kommunala skolorna i närområdet har dränerats på duktiga elever med driftiga föräldrar – vilket lett till att den pedagogiska utmaningen givetvis blivit större.
Men till läxläsningen kommer elever från alla skolor och de tycks alla ha ett gemensamt mål: att bli bättre. Att få stöd och hjälp i lugn och ro är åtråvärt. Flera av de vuxna som hjälper till är själva pedagoger, övriga är unga somalier som pluggat vidare på högskolan.
– Det stora problemet är att det finns för få etniska svenskar i skolorna kring Järvafältet. Skolan är en plats där man får motivation, utbyter idéer. Känns miljön för isolerad från det övriga samhället ger det inga bra signaler, det blir svårare att tänka sig en framtid, tror Abdullahi Tarabi, 23 år, som i dag pluggar nationalekonomi på Södertörns högskola.
För honom är det självklart att hjälpa till vid läxläsningen. Han gick själv hit när han gick i grundskolan, nu vill han dela med sig av det han fått.
– De allra flesta som kommer hit gör det för att få bättre resultat i skolan. Och de allra flesta får det också. Bättre investering kan man knappast tänka sig.