När någon ringer in till SOS Alarm med ett misstänkt hjärtstopp grupperas larmet i det som kallas SALSA-larm (Saving Lives in Stockholm Area). Det innebär att räddningstjänst, polis och ambulans larmas samtidigt, för att få så många resurser som möjligt på plats.
Det innebär också att de drygt 3.700 sms-livräddarna larmas – ett projekt som inleddes i juni 2010.
Efter att ha varit begränsat till Stockholms innerstad, mestadels för att validera tekniken, utvidgas projektet nu till hela länet. Förhoppningen är att de första larmen utanför tullarna kommer att skickas redan den här veckan.
– Det har blivit mycket bättre än vi kunde tro från första början. Vi har hållit på i ett och ett halvt år och skickat ungefär 300 larm, säger David Fredman, sjuksköterska på hjärtkliniken vid Södersjukhuset i Stockholm och projektledare för ”Sms-livräddare”.
– Av dem har 40–45 procent haft en sms-livräddare på plats innan ambulansen är där och vi vet att det finns fem–sex tillfällen där man har räddat liv, där livräddaren direkt har påverkat utgången.
En av deltagarna är sjuksköterskan och blivande läkaren Mattias Högström. Han anmälde sig för två månader sedan, efter att ha blivit tipsad av en kompis.
Och han fick ett sms-larm.
– Jag satt och läste en god bok hemma när jag fick ett sms där det stod något i stil med ”misstänkt hjärtstopp, pizzeria Platini, Valhallavägen”. Först blev jag väldigt ställd, men sekunden senare ringde telefonen och ett automatiskt meddelande sade ungefär ”kan du ta detta larm” och så tryckte jag ”1” som man ska om man kan ta det, säger Mattias Högström.
– Så jag drog på mig skorna och sprang iväg dit. Men när jag kom dit var det en annan kille som sprang in sekunden före mig, en narkossköterska.
Den gången var det ”falskt alarm”. Mannen, som hade sjunkit ihop på toaletten, hade inte fått hjärtstopp och kvicknade till efter en stund.
Men två personer med utbildning i hjärt-lungräddning kom till platsen en, kanske en och en halv, minut före räddningstjänst och ambulans.
En minut som kan vara livsviktig.
– Det finns ju uträknat att varje minut är väldigt betydelsefull, för att få syre till hjärnan. Ju fler som ansluter desto bättre är det, säger Mattias Högström.
Exakt hur betydelsefulla sms-livräddarna är, vet man inte än.
Förstudien som precis har avslutats har inte varit dimensionerad för att påvisa någon överlevnadseffekt. Det är det som börjar nu, med ett större geografiskt område och med fler deltagare.
– Nu när hela länet är med så kommer vi se bättre hur överlevnadseffekten är. Det kanske finns 150.000 som har hjärt-lungutbildning i Stockholm och jag tar gärna in allihopa. Men om vi närmar oss 5.000–6.000, då börjar det se riktigt bra ut, säger David Fredman.
– Det är så enormt tillfredsställande hur utbildade stockholmare vill ställa upp och göra det här frivilligt. Det är fenomenalt.