STHLM

Lotta Edholm: Livsmedelsverket har en rigid inställning

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Sju av tio kommunala grundskolor i Stockholm uppfyller inte Livsmedelsverkets när­ingskrav. ”Jag tycker att det är helt fnoskigt! Livsmedelsverket har en rigid inställning, det är bättre att skolmaten är aptitlig och god än att barnen kastar bort den”, säger skolborgarrådet Lotta Edholm (FP).

Hela tabellen: Så bra är maten i din skola.

Rapporten baseras på svar från 96 av Stockholm 146 kommunala grundskolor och har gjorts med hjälp av verktyget Skolmatsverige, som drivs av Stockholms läns landsting. Tidigare var skollagens enda krav på skolmaten att den skulle vara gratis, men sedan den 1 juli 2011 krävs också att måltiderna ska vara näringsriktiga. Bedömningen av skollunchens näringsriktighet omfattar fyra kriterier som har vis­at sig bristfälliga i svenska barns kostvanor; måltidens fettkvalitet samt dess innehåll av fiber och fullkorn, järn och vitamin D.

– Stockholms skolor är duktiga på fiber och järn, inte så bra på D-vitamin – vi serverar fet fisk för sällan – men det riktigt stora problemet är fettkvaliteten, säger Lotta Edholm.

Livsmedelsverket tar till för snålt när det gäller fetter från mejeriprodukter, menar hon. Det betyder att skolorna för att hålla sig inom ramarna antingen kan slå en skvätt grädde i maten för att höja smakupplevelsen, eller servera Bregott eller mellanmjölk – men inte allt på samma gång.

Utbildningsnämnden tog förra vår­en ett enhälligt beslut om att skolorna kunde servera både Bregott och mellanmjölk till lunchen.

– Men Skolinspektionen lutar sig mot Livsmedelsverkets allmänna råd, och därför har en massa skolor slutat servera det, säger Lotta Edholm, som anser att Livsmedels­verket behöver fundera igenom hur de lägger upp sina råd.

– De har inte ett barnperspektiv utan tänker ”det här är nyttigt, vi bryr oss inte om ifall det hamnar i barnens magar”. Det spelar ingen roll hur näringsriktig skolmaten är om den inte blir uppäten.

För att få full poäng i kategorin fettkvalitet ska skolan servera endast lätt- eller minimjölk, lättfil och lättyoghurt, mager ost och lättmargarin. I matlagningen ska bara flyt­ande margarin eller olja användas.

Produkter som chokladmjölk, fruktyoghurt, marmelad, krämer och söta soppor får inte förekomma om skolan vill ha bra poäng. Korv mer än en gång i veckan ger noll poäng. Söta bakverk eller glass ska serveras mindre än en gång i månaden för full poängpott.

Är inte det snålt mot barnen?
– Det ger ändå ett visst utrymme för glass på till exempel födelse­dagar. Jag tror att många föräldrar är bekymrade över att deras barn får i sig för mycket sötsaker och då ska de i alla fall inte behöva få det i skolan, förklarar Lotta Edholm.

Rapporten visar också att sju av tio skolor har ett tillagningskök.

– Jag tror att andelen är lite lägre, i själva verket, när alla skolor räknas in. Men vi har alltid tillagningskök som mål när vi bygger om, säger Lotta Edholm.

Trots detta svarar 85 procent av skolorna att de varken gör kött­bullar eller pannkakor själva?
– Det tar väldigt lång tid om man ska göra det till 400 ungar. Det beror också på om personalen tycker att de färdiga varor man får för pengarna är okej, säger Edholm.

Lotta Edholm är nöjd med att en stor andel skolor serverar vegetarisk mat till alla barn som vill ha, och att en stor andel serverar minst två rätter varje dag.

Varför har inte alla skolor svarat på enkäten?
– Det är första gången undersökningen görs. Nästa gång är säkert alla med och då ska det göras en brukarenkät också – vad tycker barnen? Då kan man säkert göra intressanta analyser, säger Lotta Edholm.