– Jag tycker att det är väldigt bra därför att det ganska ofta i de här fallen blir låsta positioner. Då är det viktigt att det finns en instans att vända sig till som inte varit inblandad i processen och som kan säga att rektorn gjort rätt eller fel, säger Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (FP).
DN.se har i en serie artiklar rapporterat om elever med neuropsykiatriska diagnoser som adhd, Aspberger och autism. Flera av barnen mår väldigt dåligt och orkar inte gå till skolan eftersom de inte får rätt stöd.
När utbildningsminister Jan Björklund (FP) förra veckan presenterade regeringens förslag till ny skollag tryckte han på att den enskilt största förändringen handlar om att föräldrarna till dessa barn får rätt att överklaga rektors beslut om de anser att barnen inte får det stöd de behöver.
Exakt hur den nya lagen kommer att fungera i Stockholms skolor är för tidigt att säga, enligt Edholm, men på sikt tror hon att den kommer att innebära förändringar i positiv riktning.
– I och med detta stärks det nationella ansvaret för skolan. Vi får tydligare krav på kommunerna och därmed skolorna. Förhoppningen är naturligtvis att det ska bli större likvärdighet mellan hur man gör pedagogiska bedömningar utifrån diagnosen. Men det kommer alltid att finnas elever och föräldrar som tycker att skolan kan göra mer, säger Lotta Edholm.
I december förra året sa du till DN.se att de svagaste eleverna inte klarar av den nya självständiga pedagogiken. Hur ska Stockholms skolor hantera det?
– Jag har varit kritisk till en del av det man kunnat se i den svenska skolan på senare år: nämligen att elever som har koncentrationssvårigheter får det svårare när man släpper allting väldigt fritt i klassrummet och ställer krav på att man ska söka kunskap på egen hand. Elever har rätt att möta undervisningen utifrån sina egna möjligheter att lära sig. Barn är olika och lär sig på olika sätt och det måste skolan ta hänsyn till.
På vilket sätt ska skolan göra det?
– Ja det är en pedagogisk fråga som är väldigt mycket upp till rektor och lärare.
Håller du med Björklund om att den största förändringen i förslaget till ny skollag rör barnen med behov av särskilt stöd?
– Ja, på sikt tror jag att det kan visa sig vara den största förändringen och kanske också den viktigaste eftersom den rör de barn som har det allra svårast i skolan.
Har skolan tillräckliga resurser för att ge rätt stöd till de här eleverna?
– Det handlar generellt inte om brist på resurser. Jag tror att problemen väldigt ofta handlar om att man gör olika bedömningar av vad som är rätt och fel för en elev utifrån olika synsätt: den psykiatriska professionen å ena sidan och rektor och lärare å den andra.
Bör de pedagogiska och medicinska bitarna närma sig varandra?
– Ja det kan man tycka men samtidigt måste man komma ihåg att i de allra flesta fall så gör man redan samma bedömning och oftast är också föräldrarna med på den bedömningen. Det är när det skär sig som problemen uppstår.
DN.se har haft kontakt med flera familjer i Stockholm med barn som har adhd- Asperger- eller autismdiagnos och som inte vet vad barnen kommer att möta när de börjar skolan till hösten. Vad kan du säga till dem?
– Det är väldigt svårt för mig att säga något. I en del av de här fallen har saker och ting gått snett när det gäller dialogen med skolan och då är det viktigt att göra omtag i den processen. Men det är ju svåra fall vi pratar om, säger Lotta Edholm.
Det är till Skolväsendets överklagandenämnd som föräldrarna kommer att kunna vända sig till i dessa fall, en nämnd som finns idag men som kommer att få utökat ansvar.
– Nämnden ska inte fastställa vad som är rätt eller vad man ska göra utan bara om man inte gjort tillräckligt eller att åtgärdsprogrammet inte är bra. Sedan kommer det att ta ett antal år innan man som kommun kommer att se ungefär vad nämnden tycker är en rimlig hantering, säger Lotta Edholm.