Kommunalrådet Wanja Edwinson (s) och sex andra boende i Upplands Väsby stämmer i en grupptalan Luftfartsverket för flygbullret över kommunen. Vinner de målet kan det kosta staten 13 miljoner kronor i skadestånd varje månad som bullret pågått.
- Jag måste stå på Väsbybornas sida och tala om att det här med flygbullret är fullständigt felaktigt. Grupptalan är en metod som finns i lagstiftningen när det gäller miljöskador. Det viktigaste är att vi får bort flyget rakt över centrala Upplands Väsby, säger Wanja Edwinson.
Tillsammans med sex andra bullerdrabbade - däribland miljöchefen Hans Gustafsson och direktören Göran Ennerfelt (gift med Antonia Ax:son Johnson) - står hon bakom den grupptalan som lämnades in till tingsrätten i Stockholm på tisdagen.
Bakom de sju Väsbyborna står ytterligare runt 13.000 bullerdrabbade kommuninvånare som kan bli sakägare i den kommande processen. Skadeståndskravet har preciserats till 1.000 kronor per månad och person från den dag då Arlandas tredje bana togs i drift i maj 2003. Det kan alltså bli mycket dyrt för Luftfartsverket om man förlorar striden i domstolen.
Protesterna mot Luftvartsverket har varit omfattande och ett flertal processer pågår på olika håll. Men bullret består dygnet runt och nu har de boende i Upplands Väsby definitivt tröttnat.
I grupptalan hävdar man att omkring 50 procent av samtliga överflygningar ger ett maxbuller som ligger över 70 dB (A), vilket är gränsvärdet som inte får överstigas enligt Naturvårdsverkets riktlinjer.
- Luftfartsverket maximerar sin vinst på miljöns bekostnad, miljöförstöring har ofta inget pris. Nu har vi satt ett pris på miljön och vi är övertygade om att miljöfrågor inte inkräktar på flygsäkerheten, säger advokat Ismo Salmi som företräder de sju medlemmarna i föreningen Väsbybor mot flygbuller.
Till gruppens förfogande står pensionerade SAS-kaptenen Benny Reuterhagen, som bor i Upplands Väsby och som med sina gedigna kunskaper visat att det finns flera alternativa flygrutter som inte plågar Väsbybornas tillvaro dag och natt.
Tanken var att bana 3 tillsammans med gamla bana 1 skulle användas samtidigt för landningar och starter, vilket skulle ge ökad kapacitet.
Men Benny Reuterhagen hävdar att trafikutvecklingen på Arlanda hittills varit så dålig att något behov av bana 3 egentligen inte har uppstått.