Skolkare är ingen homogen grupp. Det är en av grundtankarna i Sundbybergs arbete med frånvaro.
Sedan i höstas arbetar ett "hemmasittarteam" med att få elever att komma tillbaka till grundskolan med hjälp av kognitiv beteendeterapi, kbt, helt anpassat efter individen.
Teamet gör också hembesök för att se om något i hemmet hindrar eleven från att gå till skolan.
Arbetet i Sundbyberg visar mycket goda resultat. I oktober 2005 fanns det 25 elever som klassats som "hemmasittare", det vill säga hade varit hemma längre än tre veckor i sträck utan giltigt skäl. Höstterminen 2007 hade den siffran minskat till en enda.
Projektet med att få bukt med skolkandet i kommunen började 2004. Arbetet sker på flera plan och bygger på ett fördjupat samarbete mellan skola, socialtjänst, Barn- och ungdomspsykiatrin Solna och polisen.
- Orsakerna till skolk kan vara väldigt olika. Det kan till exempel handla om psykiska problem i form av social fobi eller ångest, men också om inlärningssvårigheter eller neuropsykiatriska diagnoser, säger Johanna Harström-Östensson, en av två psykologer som ingår i teamet.
Inte alla skolkande elever får behandling av teamet. Ibland krävs en annan lösning, till exempel när det gäller kriminellt belastade barn.
I teamet ingår också en specialpedagog som på sitt håll gör en pedagogisk bedömning i samarbete med skolan för att få grepp om vad som fungerar för eleven och inte.
Utifrån en grundlig beteendeanalys och en pedagogisk analys görs en handlingsplan.
- Vid exempelvis social fobi låter vi eleven skatta vad som är värst. Om att redovisa inför klassen är det mest obehagliga så börjar vi i andra änden. Kanske åker vi med till skolan och står på skolgården tills ångesten sjunker, säger Johanna Harström-Östensson.
Tidigare kunde elever vara borta från skolan i upp till ett och ett halvt år i Sundbyberg - utan att något egentligen hände. Barnen bollades mellan skola, socialtjänst och Bup vilket resulterade i att de "föll ut" i stället för att fångas upp.
Samtidigt har långvarigt skolk varit ett stadigt växande problem i Sundbyberg under 1980- och 90-talen, liksom under några år på 2000-talet.
- Nu arbetar vi både förebyggande och med snabba insatser. Det är jätteviktigt att skolan reagerar, så att rätt åtgärder kan sättas in i tid. Skolan måste ta ansvar för alla elever, säger Kjell-Arne Springe, projektledare.
Det individanpassade och förebyggande arbetet mot skolk är starkt politiskt förankrat i kommunen. Till skillnad från i Stockholms stad ses inte polishämtning som något fungerande alternativ.
- Problemet med hög frånvaro och hemmasittare är mer komplext och en polishämtning är inte lösningen. Vi tror på tidiga insatser i form av stöd till dessa personer och ett större ansvarstagande från de olika resurser som finns, säger Jonas Nygren (s), ordförande i Sundbybergs barn- och utbildningsnämnd.