Länsstyrelserna i Stockholm Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro har i en gemensam förstudie  tagit fram tre olika sätt att hantera problemet:

• Mälaren görs till en havsvik.

• Mälaren höjs.

• Vallar och barriärer byggs i Stockholms skärgård.

Klimatförändringarna höjer havsvattennivåerna. Omkring år 2100 beräknas vattnet i Östersjön ha stigit så mycket att saltvatten tränger in i Mälaren, även sedan den planerade ombyggnaden av Slussen genomförts.

– I dag skiljer det cirka 70 centimeter mellan Mälaren och Saltsjön. Havet beräknas enligt nuvarande kunskap att stiga med upp till en meter de kommande hundra åren samtidigt som landhöjningen blir ungefär en halvmeter. Det innebär att skillnaden kommer att vara bara cirka 20 centimeter år 2100, säger Lovisa Lagerblad på avdelningen för samhällsskydd och beredskap vid Länsstyrelsen i Stockholm till myndighetens hemsida.

De tre olika scenarierna för Mälarens framtid får olika konsekvenser.

Att låta saltvatten rinna in i Mälaren skulle så småningom förvandla Mälaren till en havsvik. Det skulle innebära att befolkningen runt Mälaren måste hämta sitt dricksvatten någon annanstans ifrån, till exempel från Dalälven eller Vättern. Bebyggelsen nära vattnet måste dessutom flyttas eller skyddas.

Att höja Mälaren i takt med havet skulle innebära att bland annat bostäder, industrier, vägar och järnvägar riskerar att dränkas. Att valla in bostäder kring Mälaren skulle enligt beräkningar kosta hundratals miljoner kronor, att skydda infrastrukturen lika mycket.

Att bygga vallar och fördämningar i Stockholms skärgård är enligt studien teoretiskt möjligt. Men flera problem skulle uppstå, både miljömässiga och tekniska.

– Det är alldeles tydligt att vi står inför enorma utmaningar och att utökad kunskap behövs. Vi måste redan nu inleda arbetet med att undersöka och planera förutsättningarna för Mälarens framtid, och vi hoppas att denna förstudie ska vara början på ett sådant arbete, säger Hans Spets, försvarsdirektör vid Länsstyrelsen i Stockholms län.