Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Många ­skadas på dåliga ­cykelbanor

Antalet cyklister som omkommer eller skadas svårt fortsätter att öka. Bara i Stockholm skadades över tusen cyklister förra året. 70 av olyckorna orsakades av hål i vägbanan. ”Endast en procent av länets 80 mil av cykelbanor uppfyller de grundläggande kraven”, säger Krister Isaksson, cykelexpert på Sweco.

Hon cyklade lugnt och sansat, hade precis lämnat sin son på ett kalas i ett helt nybyggt bostadsområde.

Plötsligt tog det tvärstopp och Yemisi Adedoyin Bonde flög över cykelstyret.

Sönderskubbad i ansiktet och med hjärnskakning blev hon sängliggande i en vecka, beordrad att hålla sig så stilla som möjligt.

– Jag hade kört ner i ett hål i vägen. Framhjulet fastnade. Jag hade inte en chans, konstaterar Yemisi Adedoyin Bonde.

En dryg vecka efter olyckan har hon fortfarande svårt att hitta vissa ord. Hon är ledsen och arg – men också rädd:

– Det var andra gången på tre år som jag skadat mig. Förra gången kliv det ut en gångtrafikant rakt i cykelbanan och jag tvingades tvärbromsa. Då blev jag medvetslös. Låg på sjukhus med dropp en vecka.

Ilskan hon känner har udden riktad åt två håll. Dels mot väghållarna som hon uppfattar struntar i cyklisternas säkerhet, dels mot det som hon uppfattar som en allmän attityd:

– Politikerna gör inget annat än att prata om att de vill satsa på cyklism. Ändå betraktas vi som parasiter. Att cykla är frihet för mig, det ska ingen få ta från mig. Men som sagt, nu känner jag mig rädd och det gör mig arg.

Yemisi Adedoyin Bonde är långt ifrån ensam om att ha skadat sig på cykel. Sedan kommunerna i länet 2009 började samla in statistik från sjukhusen och inte bara polisen har antalet kända cykelolyckor ökat varje år.

– Cyklisterna är strukturellt diskriminerade. 40 procent av de som skadas i trafiken är cyklister – och en överväldigande del av olyckorna kan kopplas till bristande drift och underhåll och vägarbeten, säger Krister Isaksson, konsult med cykelinfrastruktur som arbetsfält på Sweco.

Håligheter, grus, otydliga vägspärrar, usel snöröjning och enligt Krister Isaksson ”idiotisk” planerade cykelstråk som är för smala, har avsnitt med usel sikt eller ska delas med gångtrafikanter är några av de största farorna.

– Det är tillstånd som aldrig skulle tillåtas på bilvägar. Men folk dör och skadas svårt – utan att det egentligen görs så mycket åt det, menar han.

När han fick i uppdrag att göra en inventering av det 80 mil långa cykelvägnätet i Stockholms län insåg han att endast en procent av sträckan uppfyllde de grundläggande utformningskrav som Trafikverket satt upp.

Det ställs också väldigt få allmänna krav vid vägarbeten. Av 90 sidor av instruktioner om hur entreprenörerna ska märka ut och organisera trafiken vid vägarbeten handlar endast en om cyklisterna, enligt Krister Isaksson.

– Sådan är trafikmaktsordningen. Bilen tronar i topp, sedan kommer kollektivtrafiken, gångtrafikanterna och sist cyklisterna som får ta smällarna, menar han.

Att det finns agg mot aggressivt cyklande cyklister och en spridd uppfattning att cyklister skulle vara sämre på att följa trafikregler sticker varken han eller Yemisi Adedoyin Bonde under stol med. Men de ”svarta fåren” tillhör en minoritet. Många av problemen skulle kunna byggas bort – om vilja verkligen fanns.

– Vi talar oss varma om miljövänlighet och alla vet vad det betyder för miljön om folk ställer bilen och cyklar i stället. Men när det kommer till kritan kostar det ju pengar och tankekraft, något som samhället inte verkar ha vare sig råd eller tid med, menar Krister Isaksson.

Men han hyser hopp. Att ändra synsätt och infrastruktur tar tid.

– Vi måste fortsätta synliggöra bristerna och de faror som faktiskt går att bygga och planera bort.

Fakta: Barn oftare inblandade i olyckor
Jag hade kört ner i ett hål i vägen. Fram­hjulet fastnade. Jag hade inte en chans.Yemisi Adedoyin Bonde

Varje år omkommer i Sverige 20–30 cyklister av totalt runt 300 dödade i trafiken.

Omkring 50 procent av de allvarliga skadorna är på armar och axlar, 20 procent på ben och höfter samt 10 procent på huvud. Men vid mycket allvarliga skador är andelen huvudskador cirka 40 procent. Barn är oftare inblandade i olyckor men de äldre är skörare och skadorna får allvarligare konsekvenser.

Uppemot 80 procent av allvarliga skador uppstår i singelolyckor, drygt 10 procent i konflikt med motorfordon och knappt 10 procent med annan cykel.

I 60 procent av fallen är orsakerna vägrelaterade, i första hand handlar det om drift och underhåll men även vägutformning.

Källa: Trafikverket, Säkrare cykling, gemensam strategi 2014–2020

Fakta: Skadestånd
Cykelfältet övergår i busshållplats – exempel från Saltsjöutfarten.

Har du skadat dig i en cykelolycka som beror på att väghållningen var dålig?

Då kan du begära skadestånd hos den som är väghållare. Kommunen eller entreprenören som har ansvaret vill då ha en skriftlig redogörelse av det som hänt samt handlingar som bevisar det inträffade.

Kommunen prövar varje fall enligt skadeståndslagen. Den och rättspraxis styr om ersättning ska betalas ut eller inte. Kommer kommunen (eller väghållaren) fram till att olyckan beror på försumlighet eller att den på annat sätt vållats av kommunen/entreprenören betalas skadestånd ut. Det är olika från fall till fall vad som betalas ut och ersätts.

Vid vägarbeten krävs att entreprenörerna (ofta privata företag) uppfyller vissa krav för att garantera säkerheten för trafikanterna.

Brister detta kan man begära skadestånd av entreprenören. De hänvisar dock ofta till försäkringsbolag utomlands, enligt Krister Isaksson, cykelexpert på Sweco.

– Det är lättare att ha rätt än att få rätt i de här fallen, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.