STHLM

Männen får maka på sig

Slitet, otryggt och dominerat av män. Så beskriver många kvinnor Husby centrum. När torget byggs om efter feministisk modell ska kvinnornas behov stå i fokus medan männen får flytta på sig.

– Alltså det är inte klokt. Man kan inte ens gå ut på kvällarna. Det står trettio killar i centrum och kollar på en från topp till fötter, säger 17-åriga Husbybon Fatima, som egentligen heter något annat.

Sedan Husby centrum byggdes för snart 40 år sedan har inga större förändringar gjorts. I dag är centrummiljön nedsliten och hyreshusen i stort behov av renovering. Nu väntar en rejäl ansiktslyftning.

Inför ombyggnationen tog det allmännyttiga bostadsbolaget Svenska Bostäder reda på hur Husbyborna upplever den fysiska och sociala miljön i området. När svaren från olika dialogprojekt och enkätundersökningar sammanfattades var kvinnornas bild nedslående.

– Jag blev rätt förskräckt, säger Helen Larsson, kommunikatör på Svenska Bostäder, som äger husen i centrum och förvaltar 2 400 hyreslägenheter i Husby.

– Många kvinnor berättar att de känner sig väldigt otrygga i centrum. De känner sig kontrollerade av män, hastar snabbt förbi innan de skyndar hemåt. Det är bara att se sig omkring, nästan bara män vistas här, säger hon och pekar ut över torget intill tunnelbanan som snart ska byggas om.

Det är glest med folk denna kylslagna novembereftermiddag. På en bänk utanför Ica sitter några berusade män medan en moppe kör runt, runt på gångvägen. Men det är framåt kvällarna som maktstrukturen i Husby centrum blir ordentligt synlig, enligt Fatima:

– När jag har gått ensam så har det har hänt att killarna spottat bredvid mig och så har de kallat mig hora. Om jag kommer hem från jobbet på kvällen ringer jag pappa som får hämta mig vid tunnelbanan. Då vågar inte killarna göra något.

I likhet med flera andra unga tjejer från Husby som DN pratar med vill Fatima vara anonym.

– Man vet aldrig vad killarna kan göra när de får reda på att jag pratat med medier, säger hon.

Foto: Banar Sabet står lutad över en vit pappersmodell som visar hur nya Husby ska se ut. Hon är feminist, aktivist och engagerad i det mesta i området. Tillsammans med andra kvinnor från Husby tog hon kontakt med Svenska Bostäder och föreslog att feministiska teorier kring stadsplanering och arkitektur ska löpa som en röd tråd under ombyggnationen av centrum.

– Om vi bygger en lekplats här så kan vi få in barnfamiljer i stället för knarkförsäljare, säger hon och pekar på den lilla fyrkanten som föreställer ett av torgen i centrum.

Helen Larsson nappade på förslaget. Forskare och arkitekter vid KTH har kopplats in i projektet som fått namnet Praxagora, efter det grekiska skådespelet om härförarinnan som tog makten i Aten när männen dragit ut i krig. Under hösten hålls fem workshops med frågeställningen om hur kvinnor ska få mer plats i centrum.

– För mig som feminist faller det sig naturligt att planera om vår stad utifrån hur världen ser ut i dag. Män har dominerat det offentliga rummet. För att få ett mer jämställt samhälle så måste vi se över hur det ser ut i de fysiska miljöerna, säger Banar Sabet.

 

Miljonprogrammen är uppbyggda utifrån en viss arkitektonisk struktur som i sig spär på otryggheten. Alla hus vänder sig in mot gårdarna. Då blir gångvägarna väldigt otrygga.

 

Husby byggdes i mitten av 1970-talet som en del av miljonprogrammet. Tidstypiska gångbroar, trafikseparering och gårdskomplex präglar den fysiska miljön.

– Jag har bott på Lidingö, i Täby och här på Järva. Ingen annanstans spelar det offentliga rummet en så viktig roll som här. Familjerna som bor här har ingen egen trädgård, utan torgen och gångbroarna fungerar som ett extra vardagsrum. Då blir det extra viktigt hur de offentliga miljöerna utformas, säger Banar Sabet.

Till en början kan det handla om enklare åtgärder så som att se över lampor som behöver lagas och buskar som kan klippas för bättre insyn. I ett andra skede kan det bli aktuellt att bygga bort mörka gångar, smala passager och gångbroar.

– Miljonprogrammen är uppbyggda utifrån en viss arkitektonisk struktur som i sig spär på otryggheten. Alla hus vänder sig in mot gårdarna. Då blir gångvägarna väldigt otrygga, säger Banar Sabet.

Lika viktigt är att med arkitekturens hjälp påverka vilka som rör sig i centrum. En lekplats kan locka dit barnfamiljer, en trevlig restaurang kan fungera som dragplåster för familjer, och på en ny scen kan lokala talanger visa upp sig.

– Det feministiska innebär så mycket mer än hur en kvinna känner sig när hon går från tunnelbanan hem. Det handlar inte bara om att skapa en trygg transportsträcka från A till B. Man ska som kvinna kunna hänga i centrum och det ska kännas som en naturlig hemvist, säger Banar Sabet.

En annan förändring som kan ske på sikt är att påverka vilka näringsidkare som finns i centrum. I dag är nästan alla butiksägare män, men på sikt hoppas man att kvinnor ska få stöd att starta egna verksamheter.

Fatima upplever att dagens samlingsplatser framför allt är till för killar.

– Som ungdomsgården, till exempel. Jag vill att man ska bygga mer platser där tjejerna kan vara delaktiga. Då får tjejerna en känsla av att de också är en del av samhället. Om fler personer hänger i centrum vågar inte killarna vara där och hålla på längre, säger hon.

Foto: Husby centrum byggdes för snart 40 år sedan och inte mycket har hänt sedan dess. Foto: Lars Lindqvist

Det var särskilt en plats i Husby centrum som kvinnorna i sina svar till Svenska Bostäder pekade ut som särskilt problematisk. På torget intill tunnelbanan ligger ett kafé som serverar kaffe, baklava och persiska specialiteter. Där fikar nästan uteslutande män. Kaféet ligger i ett hörn där många passerar på väg hem från tunnelbanan.

– Många kvinnor har berättat att de känt sig socialt kontrollerade av männen som sitter där. Det kan vara saker som ”varför har hon varit i stan”, ”varför kom hon hem nu” och ”vad har hon på sig i dag”, säger Helen Larsson.

Svenska bostäder har fattat beslut om att kaféet ska flytta till en lokal längre bort. När torget byggs om kommer man inte att upplåta lokalen till en liknande verksamhet. Även bänkarna utanför Ica ska tas bort.

– På torget runt tunnelbaneuppgången kommer vi inte ha platser för häng utan där ska vi placera handel. När en viss grupp människor tar över ett offentligt torg så blir det nästan privat. Då känner andra sig inte välkomna där, säger hon.

Ett par av männen som tillbringat mycket tid på kaféet trotsar novemberkylan och står och hänger ute på torget. Männen vill vara anonyma men låter Helen Larsson och Banar Sabet förstå att de inte är förtjusta i förändringen. När de hörde i lokalradion att deras beteende var en orsak till att kaféet måste flytta kände de sig utpekade och blev arga.

– Jag har suttit här varje dag. Det var bra där, var ska jag annars gå? frågar en man i 50-årsåldern.

Han bor i en av hyreslägenheterna i centrum och vill vara anonym.

Men det kommer att bli jättefint när vi gör i ordning här, försöker Helen Larsson.

– Det passar inte. Det kostar för mycket pengar. Jag tycker det var bra som det var, säger han.

På DN:s fråga om vad han säger till de kvinnor som känt obehag att röra sig förbi kaféet vill mannen inte svara.

– Det vill jag inte diskutera.

Men att skapa ett centrum i ett socialt utsatt område ställer särskilda krav.

– Man gör inte ett centrum med H & M, Kapp-Ahl och andra kommersiella kedjor. Det måste fungera som en mötesplats för alla som bor i Husby, både för män och kvinnor. Vi vet att ju fler kvinnor som vistas på en plats, desto mer ökar tryggheten för alla som rör sig där, säger Helen Larsson.

Husby är ett av de mest socialt utsatta områdena i Sverige. Den öppna arbetslösheten är dubbelt så hög som genomsnittet för Stockholm, medelinkomsten är lägre och kriminaliteten och droghandeln är omfattande. Boende vittnar om att unga killar säljer knark helt öppet på torgen i centrum, vilket varit en bidragande orsak till otryggheten.

En av langarnas favoritplats var bänkarna som tills nyligen stod utanför Svenska Bostäders kontor.

– Efter att vi tog bort dem dröjde det ett dygn innan knarklangarna var tillbaka. Då hade de med sig fällstolar, säger Helen Larsson.

– De saknar inte direkt uppfinningsrikedom, inflikar Banar Sabet och ler snett.

Parkeringsgaraget intill centrum har varit ett annat favorittillhåll för langare och gräsrökare. Där ljuder nu ett öronbedövande tjut under de timmar som garaget håller öppet. Syftet är att göra miljön så otrevlig att ingen ska vilja vistas där.

För några veckor sedan genomförde polisens specialstyrka ”Fenix” ett tillslag mot knarkförsäljarna i Husby. Ett 70-tal poliser deltog i insatsen och åtta unga män greps misstänkta för grovt narkotika brott och grovt vapenbrott. ”Fenix” arbetar sedan våren 2014 mot den grova brottsligheten i Järva, där Husby ingår, och har hittills lett till att ett femtiotal lokalt förankrade kriminella dömts till fängelsestraff eller väntar på en dom som kan leda till fängelse.

Helen Larsson och Banar Sabets förhoppning är att ett annat Husby ska ta form innan killarna återvänder från sina fängelsestraff. De ser framför sig ett Husby som inte bara är uppsnyggat utan där även nya spelregler gäller.

– Nu har det uppstått ett hålrum som vi måste fylla med andra aktiviteter. När de kommer ut igen så ska det inte kännas okej att återigen sälja knark och bestämma på det här sättet. Andra personer – och kvinnor – ska ha tagit deras plats, säger Helen Larsson.

Foto: Tio minuter bort, i ett kök i en hyreslägenhet med loftgång och utsikt mot innergården, kokar Zeliha Dagli te. Hon har tidigare suttit i kommunfullmäktige i Stockholm för Vänsterpartiet och tycker att samhället har svikit kvinnorna i de här områdena.

– Jag har bott här i 15 år och det har blivit värre och värre. Det finns ingen respekt för kvinnor här. Yngre kvinnor kallas för horor, det skvallras och de vågar inte gå ut. Det är bara att se sig omkring. Efter klockan sex, sju på kvällarna är det inte en enda kvinna i centrum, säger hon.

Hon är tveksam till att en upprustning av torget kommer att leda till ett tryggare Husby.

– Jag välkomnar all konstruktiv förändring. Men jag är inte så naiv att tro att kosmetiska justeringar av Husby centrum förändrar kvinnors liv här. Att man flyttar ett kafé hit eller dit spelar ingen roll. I Rinkeby målade man bänkarna rosa i samma syfte. Det förändrade ingenting, säger Zeliha Dagli.

Det som krävs för att förbättra kvinnors situation är utbildning, jobb och social upprustning.

– Och framför allt kvinnlig frigörelse, säger hon.

Helen Larsson och Banar Sabet håller med om att det inte går att göra en quick fix för att få ordning på Husbys problem.

– Den fysiska miljön är egentligen en jätteliten kloss i ett stort samhällsproblem. Men för att komma framåt behövs positiva exempel och en tro på framtiden, säger Banar Sabet.

På en vägg ovanför en av Husbys många gångbroar har den lokala konstnärsgruppen Förorten i Centrum målat en muralmålning med motiv från Husby. Där finns namnen på fyra unga killar från området som gått bort i alldeles för ung ålder. Där finns också en bild med spelarna i Husby FF, den lokala teatergruppen och så ett porträtt på det lokala fotbollsproffset som värvades från AIK till Milan. ”Dröm stort, vi kan också”, står det i mitten av bilden.

– Det är en så fin sammanfattning av vad vi vill att Husby ska vara, säger Banar Sabet.

 

Maktkritik och dialog viktigt när man vill förändra staden

Foto:

– Det handlar om en övertygelse om att en förändring av det fysiska rummet också kan skapa en förändring på andra plan, säger Katja Grillner, professor i arkitektur vid KTH.

”Ett demokratiskt hållbart samhälle bygger på jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och frihet från våld och diskriminering”, slår majoriteten fast i budgeten för Stockholm stad för 2016. Men hur bygger man en sådan stad?

På KTH sysslar en grupp forskare och arkitekter med att utforska hur man med hjälp av feministiska teorier kring arkitektur och stadsplanering kan bygga en mer jämställd stad.

Men att ringa in vad feministisk arkitektur och stadsplanering konkret handlar om är lättare sagt än gjort.

– Vissa tror att feministisk arkitektur ska ha en särskild form eller utseende. Men det handlar inte om att det resulterar i en viss arkitektur, utan om att arkitekten eller stadsplaneraren har med sig feministiska teorier och metoder in i arbetet, säger Katja Grillner, professor i kritiska studier inom arkitektur vid KTH.

Det kan bland annat handla om att ifrågasätta vem som har inflytande över hur staden byggs, vems önskemål som får ta plats och hur resurserna fördelas.

– Ett typiskt exempel är hur samhället avsätter resurser till spontanidrott. Det är ett sådant område där killarna är väldigt överrepresenterade. Då handlar det om hur man kan skapa en offentlig miljö som gör att tjejer tar större plats, säger Katja Grillner.

 

Det handlar inte om att det resulterar i en viss arkitektur, utan om att arkitekten eller stadsplaneraren har med sig feministiska teorier och metoder in i arbetet.

 

Förutom maktkritik handlar ett feministiskt arbetssätt även om dialog. Människorna som berörs av ett visst projekt betraktas som medskapare och deras erfarenheter och önskemål får stå i centrum. Det kan ske genom bland annat fältstudier och dialogrundor, en metod som nu ska tillämpas inför ombyggnationen av Husby centrum.

– Under hösten samlar vi en grupp kvinnor i olika åldrar från Husby som ska kartlägga typiska kvinnliga och manliga platser i det offentliga rummet. Hur många manliga och kvinnliga näringsidkare finns det? Vilka platser upplevs som säkra och osäkra platser?, säger Elin Strand, arkitekt, konstnär och lärare på KTH som leder samtalskvällarna i Husby.

Projektet har fått namnet Praxagora efter det grekiska skådespelet med samma namn. I berättelsen av Aristophanes från år 392 tar den kvinnliga härföraren Praxagora över makten i Aten och stöper om det offentliga rummet. Bland annat flyttar hon ut köken på torget för att på så sätt ge kvinnorna en plats i offentligheten, något som fungerat som inspiration för planerna i Husby.

– En jämställdhetsanalys handlar om att se makt och invanda mönster och ställa sig frågor om varför det har blivit så. Varför fungerar inte mötet mellan män och kvinnor på Husby torg? Vår tes efter två möten är att gatuhierarkin i miljonprogrammet av olika skäl inte riktigt låter kvinnor ta plats på det sätt som området i stort skulle må bra av, säger hon.

Utifrån kvinnornas berättelser om sina erfarenheter av att vistas i det offentliga rummet ska en rad konkreta förslag tas fram. Exempelvis kan ett kafé byggas ihop med en lekplats för att på så vis locka kvinnor, barn och familjer.

– Vi tittar också på hur tillfälliga evenemang kan påverka miljön och makthierarkin på Husby torg. Räcker det, eller behövs en lokal kvinnobasar för kvinnliga näringsidkare? Detta för att kvinnor ska våga vara på torget och genom sin närvaro påverka gaturummet, frågar Elin Strand.

Så upplever Husbyborna sitt område

Skadegörelse.

35 procent av Husbyborna upplever att skadegörelse i stor utsträckning stör ordningen i området.

I hela staden är motsvarande siffra 9 procent.

Anlagda bränder

18 procent av Husbyborna upplever att anlagda bränder i stor utsträckning stör ordningen i området där de bor.

I hela staden är motsvarande siffra 2 procent.

Brott

23 procent är en gång i månaden eller oftare oroliga för att utsättas för brott av något slag.

I hela staden är motsvarande siffra 16 procent.

Trygghet utomhus

25 procent känner sig ganska eller mycket otrygga om de går ut ensamma sent en kväll i området där de bor eller avstår från att gå ut ensam på kvällarna av oro för att utsättas för brott.

I hela staden är motsvarande siffra 8 procent.

Trygghet generellt

19 procent känner sig otrygga eller mycket otrygga i sitt bostadsområde.

I hela staden är motsvarande 5 procent.

Källa: Stockholms stads trygghetsmätning 2014

Fakta. Stöd till att skapa jämställda offentliga miljöer

• Boverket delar nästa år ut fyra miljoner kronor i stöd till aktörer som bidrar till att skapa vad man kallar ”jämställda offentliga miljöer”. Pengarna kan gå till antingen fysiska åtgärder eller utveckling av metoder och strategier. Exempel på projekt som tidigare år beviljats sådana stöd är bland annat en temalekplats i Eslöv och ett projekt i Skellefteå där kommunen kartlägger hur barnen leker på förskole- och skolgårdar.

Källa: Boverket

Fakta. Projekt PraxagoraEtt pilotprojekt

Fakta. Projekt Praxagora

Ett pilotprojekt initierat och finansierat av Svenska Bostäder för att undersöka hur feministisk stadsplanering kan påverka planeringen av Husby Centrum. Projektet består av en praktisk och teoretisk workshopserie där man kartlägger Husby centrum utifrån kvinnornas personliga erfarenheter. Lokalt förankrade kvinnor i olika åldrar deltar tillsammans med inbjudna gäster, så som arkitekter, forskare och konstnärer.

Feministisk arkitektur på andra håll

Malmö: Rosens röda matta

En aktivitetsplats i stadsdelen Rosengård som planerades i samarbete med unga tjejer från området. De ursprungliga planerna på att upplåta ytan för spontanidrott skrotades när det stod klart att främst killar nyttjade en sådan plats. I stället hamnade tjejernas önskemål i fokus med tyngdpunkt mot dans, kultur och musikframträdanden.

Läs mer: malmo.se/rosensrodamatta

Göteborg: Playan

Frihamnen i Göteborg är ett område under omvandling. I den havsnära Jubileumsparken har en tillfällig badplats uppförts. Synpunkter från unga kvinnor, hbtq-personer och personer utan starka ekonomiska resurser låg till grund för hur platsen utformats.

Läs mer: mycket.org/PLAYAN

Paris: "L’R de Jeux”

På Place de la Republique i centrala Paris står en röd kiosk parkerad. Men där finns varken tidningar eller tobak att köpa. Istället är den fylld av spel och leksaker som lånas ut för att användas av besökarna på torget. Vagnen ses som ett sätt att underlätta för möten och relationer mellan barn och vuxna i alal åldrar och av olika nationaliteter.