Marika Lagercrantz brinner för Bagis

Publicerat 2008-01-14 11:10

Anette Nantell

Skådespelaren Marika Lagercrantz älskar att lyssna till skrönor om de människor som bott och verkat i Bagarmossen. Och hon tar vara på varje tillfälle att själv föra historierna vidare.

Skriv ut Tipsa Textstorlek

0 kommentarer
0 Bloggar

- När jag växte upp i Solna brukade pappa berätta om de som bodde i våra kvarter. "Där bor skomakare Bengtsson och han är snäll, men innan honom hette skomakaren Andersson och han var en elak en", så där höll han på.

Marika Lagercrantz tror att det i dag finns ett stort behov av den sortens muntliga berättelser. Särskilt i förorter som annars lätt bli anonyma.

För det är skillnad på att bo på en plats och på att känna sig hemma där. Marika Lagercrantz minns exakt dagen då hon för första gången kände sig riktigt hemma i sin nya förort. Då hade hon redan bott i "Bagis" i fyra, fem år.

- Jag kom med tunnelbanan från stan när tjejen i spärren ropade "dina föräldrar har varit här i dag!" Så sa någon att "din mamma och pappa fick motorstopp på Byälvsvägen". Hjälp, sa jag, är de kvar? "Nej, det kom någon och hjälpte dem." Sen gick jag några meter till och någon sa att "dina föräldrar har lämnat en påse utanför din dörr".

Till saken hör förstås att Marika Lagercrantz är känd från bio och tv och kanske att hennes pappa är kulturgiganten Olof Lagercrantz. Men också att hon alltid levt efter mottot att verka där hon är. Hon är aktiv i Bagisgruppen som arrangerar lokala kulturevenemang.

För ett år sedan var hon med i en pjäs där kvinnor i olika generationer berättar om flytten till Bagarmossen, från Södermalm på 50-talet och från exempelvis Kurdistan och Norrland i dag.

- Dagens unga tror nästan inte att det är sant att det bor människor i Bagis som inte hade rinnande vatten innan de flyttade hit.

Vad är det bästa med Bagarmossen?

- Den stora naturen! Så länge snön ligger kan jag spänna på mig skidorna utanför ytterdörren och ge mig ut i Nackaskogen.

Vad är typiskt för Bagarmossen?

- Att det finns en tradition, en historia och en hembygdskänsla. Alla de som var med och byggde Bagarmossen, de som flyttade hit när jobbarna på Söder skulle få lite drägligare bostäder och slippa torrdassen på gården, de bor kvar.

- Visst finns det problem med främlingskap och ensamhet. Men vi som bor här ser också den andra sidan där det finns en omsorg och en ömhet om varandra.

Saknar du innerstan?

- Ibland. Men då är det bara 10 minuter med tunnelbanan till Söder, 20 minuter till City.

Nämn tre smultronställen!

» Bergholmstorpet. En stuga i kanten av Nackareservatet där man kan dricka kaffe och lyssna på skrönor om huset och vilka som bott där. På vintern är även Brotorpsstugan öppen, där kan man äta våfflor.

» Pepes café vid t-banan.

» Alla ateljéer i de nerlagda kvartersbutikerna i 1950-talshusen.

Bagisgruppen ordnar vandringar, när det är öppet för allmänheten.

I morgon tisdag: Miss Universum sjunger om Bredäng.

Maria Ullsten