De isiga puckelpisterna till trottoarer är sorgebarnet i snöröjningen i vinter. Mängden brutna handleder på sjukhusens akutmottagningar och samtalen till klagomuren på Stockholms trafikkontor vittnar om misslyckandet med trottoarerna.
I onsdags tröttnade trafikborgarrådet Ulla Hamilton (M) på de både hala och moddiga trottoarerna och signalerade att snöröjningen skulle få ytterligare 25 budgetmiljoner. Nu är den blandning av lattefärgad snö och glansis, som fäller pensionärer till marken och får annars raska spädbarnsföräldrar att stöna, inte effekten av en snål budget.
Snöröjningen styrs inte primärt av hur många miljoner politikerna i Stadshuset har satsat, utan av de regler och åtaganden som alla entreprenörer har med staden. I regelverket står det tydligt att huvudleder och bussgator med tillhörande gångbanor ska prioriteras.
– När det kommer mycket snö, som före jul, och sedan nya skvättar var och varannan dag betyder det att de viktigaste gatorna måste röjas om och om igen, förklarar Ted Ell, avdelningschef på trafikkontoret.
Hans första utvärdering av snöröjningen är att insatserna för att få kollektivtrafiken att fungera och undvika kaos på huvudgatorna har fungerat bra. I jämförelse med december 2001 – då det föll ungefär lika mycket snö som nu i december – har det varit lätt att ta sig fram i Stockholm denna snövinter. Utvärderingen säger också att trottoarerna är sorgebarnet.
– De allra flesta klagomål som kommer in gäller just trottoarer. Där har vi inte lyckats, konstaterar Ted Ell.
En förklaring till de farliga trottoarerna är väderomslaget från plusgrader till mer än tio minusgrader på några timmar i julhelgen. Då var huvudgatorna snöröjda och det var dags för de mindre gatorna. Köldknäppen ledde till att blötsnö frös till isbark som saltet inte hade en chans att rå på.
– Nu arbetar vi med trottoarerna, men det är inget lätt arbete. De maskiner som kan skära sönder isbarken så att vi får loss den är så pass stora att de inte tar sig fram om det finns parkerade bilar vid trottoarkanten, förklarar Ted Ell.
Städnatten – eller städförmiddagen i vissa stadsdelar – en gång i veckan är alltså enda möjligheten att göra trottoarerna hyggligt snö- och isfria. Men det är inte alltid det kommer några maskiner även om varenda bilist lydigt kört i väg. På Stora Essingen var det städförmiddag på en rad gator på torsdagen. Många trottoarer var fortfarande avlånga snödrivor när städdagen var över.
I varenda stadsdel finns det fortfarande gator med trottoarer som inte ser ut att ha varit i närheten av en snöplog eller sandmaskin sedan snön kom. Andra gator är väl snöröjda med trottoarer som till och med går att använda för den som har rullator.
Det bästa knepet för den som vill gå på hyggligt snöfritt underlag utan guppig glansis är att följa busslinjerna. På de flesta bussgator vittnar snöröjningen om att vi lever i ett välfärdsland.