Två av tre rektorer säger också ja till att ta emot mobbare, trots att risken finns att problemen fortsätter på den nya skolan.
Regeringens förslag till lagändring så att elever som mobbar kan tvingas byta skola är tänkt att träda i kraft den 1 juli i år. Trots att det bara är knappt ett halvår kvar finns dock inga färdiga förslag om var mobbarna ska placeras, integrerat i en annan skola eller tillsammans i specialskolor.
- Det viktiga är att sära på offret och mobbaren, sen kan det finnas olika alternativ för hur det ska lösas, säger skolminister Jan Björklund till DN.
Som Dagens Nyheter rapporterat tidigare visar en enkät till rektorerna för ett hundratal grundskolor i Stockholm att skolledarna är splittrade inför den kommande lagändringen. Ungefär hälften är för medan var tredje säger nej. När möjligheten väl införts är dock rektorerna eniga om att mobbarna måste ges en andra chans i en ny vanlig grundskola.
Särskilda skolor för mobbare är de flesta negativa till. "Jag är helt emot att de ska kunna flyttas, men om jag måste välja ska de integreras. Annars blir de utpekade och självkänslan sjunker", svarar en rektor. "Om man sätter mobbare i specialskolor tror jag de blir stigmatiserade", svarar en annan rektor.
Skolminister Jan Björklund öppnar dock för att specialskolor kan vara ett alternativ.
- Oftast tänker jag mig att det blir en annan grundskola i kommunen. Men det kan finnas elever som inte kan gå i en vanlig skola, då kan det behövas specialskolor, säger han.
I Stockholm har man börjat undersöka möjligheten till att utöka platserna i vad som kallas för skolakuten, som ska vara specialplatser öronmärkta för unga under 15 år som begått brott.
- I extrema fall av mobbning där misshandel ingår kan man tänka sig att använda de här platserna, säger skolborgarråd Lotta Edholm.
Förre skolministern Ibrahim Baylan (s) är däremot kritisk till specialskolor:
- Jag tycker inte vi ska ha en sorterad skola, det blir bara mer segregation, säger han. De ska vara tillsammans, men då uppkommer ett annat problem: Vem vill ta emot dem? Och hur ska man undvika att föräldrar protesterar mot att det kommer in en mobbare i skolan?
DN:s enkät visar dock att två av tre rektorer kan tänka sig att ta emot mobbare på den egna skolan. "Vi måste vara solidariska", "Alla barn bör få en ny chans" är några svar. Andra svarar att de vill ha något slags garantier, som till exempel mer resurser eller möjligheten att flytta eleven vidare om det inte fungerar.
Skolminister Jan Björklund säger att kommunerna har den kompetens och de resurser som krävs för att hantera de fall där mobbare flyttas. Han räknar också med att alla skolor är beredda att ta sitt ansvar.
- Kommunerna är huvudmän och fattar beslut. Skolorna har inte möjlighet att säga nej om kommunen beslutat om att de ska ta emot en mobbare, säger han.