Nicole Hultvi, 10, åker kommunalt från hemmet i Huddinge till skolan vid Mariatorget. Hon har klämts av SL-spärrarna fyra gånger – vid ett tillfälle över halsen. ”Jag tänker på det varje dag och tycker att det är jätteläskigt”, säger hon.
SL:s glasdörrsspärrar verkar ibland stänga igen på måfå. Eller så stängs de inte alls efter någon som redan har passerat utan slår i stället igen på den som kommer bakom.
På SL är man medveten om problemet men menar att det framför allt var i början spärrarna åkte igen för snabbt och för hårt.
– Det händer att människor gör sig illa. Många av incidenterna sker när folk går igenom spärrarna samtidigt, men ibland smäller de igen av oförklarlig anledning när man går själv. Vi jobbar med mjukvaran. I Älvsjö testar vi att man går in genom vissa spärrar och ut genom andra, säger Thomas Silvander, ansvarig för intäktssäkring vid SL.
För Nicole Hultvi är resandet med SL en vånda, på grund av spärrarna. Hon blev klämd senast förra veckan.
– Jag gick av vid Södra Station och folk strömmade ut. Plötsligt stängdes dörrarna och tryckte mot mina axlar. Det känns som att få ett slag. Jag hade fortfarande ont dagen efter, berättar hon.
Vid ett tidigare tillfälle fick hon dörrarna över halsen – och fastnade. En av hennes kompisar försökte slita upp spärren men det tog flera sekunder innan dörrarna öppnades och släppte taget.
– Jag önskar att de tog bort spärrarna, säger Nicole Hultvi och får medhåll av sin mamma Annelie Hultvi.