Norra Djurgårdsstaden med 10.000 nya bostäder och 30.000 nya arbetsplatser ska bli världens första miljövänliga och klimatsmarta stadsdel.
Med hjälp av ett så kallat smart elnät ska de som bor och arbetar i stadsdelen kunna styra elkonsumtionen, både genom att spara och genom att undvika elanvändning när konsumtionen är som störst.
Ny teknik ska också göra det möjligt att föra in småskalig, lokalt producerad elektricitet i nätet som komplement till annan elproduktion.
– Elnät är infrastruktur precis som motorvägar. Men i dag finns inga möjligheter att styra sin elförbrukning så att man undviker trängseln, säger Per Langer, vd för Fortum Sverige som tillsammans med ABB ska utveckla tekniken kring det smarta elnätet.
I visionen om det smarta elnätet kan konsumenterna på olika vis välja att konsumera el när trängseln i nätet är som minst. Bland annat genom att programmera in när disken eller tvätten ska vara klar och sedan låta det smarta nätet styra när det är mest energieffektivt att köra maskinerna.
Framtidens laddningsbara elbilar ute på parkeringsplatsen kan laddas upp när det är mest effektivt och kan kanske även med sina batterier vara en energireserv när nätet behöver särskilt mycket el.
Belöningen för de konsumenter i Norra Djurgårdsstaden som hjälper till med att spara el när det behöver sparas kommer bland annat att vara lägre elkostnader för det egna hushållet eller det egna företaget.
– Alla letar efter smarta lösningar. Vi kommer att prova mycket i Norra Djurgårdsstaden. Men det är viktigt att det inte bara blir ett lokalt smart elnät. Vi måste hitta generella lösningar som går att använda i alla elnät om vi ska klara en övergång till ett grönare samhälle, säger Sten Jakobsson, vd för ABB Sverige.
I bygget av stadsdelen ska näringslivet medverka aktivt och en belöning för näringslivet kan vara att få fram tekniska lösningar i miljöstadsdelen som kan utvecklas till exportvaror.
Lite så tänker ABB och Fortum samarbetet för att utveckla smarta elnät med Norra Djurgårdsstaden som utvecklingsanläggning.
– Helt nya stadsdelar där det går att bygga helt nya nät finns knappast. Norra Djurgårdsstaden är en unik möjlighet för oss att prova nya lösningar i full skala, säger Sten Jakobsson, Dagens elnät är byggda så att där alltid finns en stor mängd elektricitet från storskalig vattenkraft och kärnkraft. Till det kommer el från kraftvärmeverk – oftast eldade med biobränsle. När det blir kallt stiger elbehovet snabbt. Om det blir riktigt kallt finns det extremt klimatpåverkande el från gasturbiner att ta till.
I morgondagens elnät ska vindkraft, solenergi och småskalig miljövänlig produktion spela en större roll. Det gör elnätet mer sårbart eftersom solenergi och vindkraft är väderberoende. En smällkall vintermåndag med stiltje är en framtida mardröm.
– För att klara en elförsörjning där vindkraft spelar en stor roll skulle man i alla fall i teorin behöva en gasturbin vid varje vindkraftverk. Det är en orimlighet. Därför måste vi med ny teknik försöka kapa topparna i elförbrukningen, säger Per Langer.
Miljöborgarrådet Ulla Hamilton tror inte att det blir några bekymmer med att få byggherrarna i Värtan att bygga in smarta elnät i de nya husen.
– Ingen har protesterat i samband med markanvisningarna som säger tydligt att elnätet måste göras så att fastigheterna kan producera minst 30 procent av den egna fastighetens förbrukning, betonar Ulla Hamilton.
De första bostäderna i Norra Djurgårdsstaden börjar byggas i vinter. Utbyggnaden av miljöstadsdelen kommer att ta minst 15 år.