Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Nu ska tjejerna få bestämma på fritidsgården

Selma Pihic, Hamdi Hassan, Leila Warsame och Faysa Idle från Hjulstaskolan är positiva till en fritidsgård med tjejprofil. ”Man kan dansa, spela och sitta och snacka”, säger Selma Pihic.
Selma Pihic, Hamdi Hassan, Leila Warsame och Faysa Idle från Hjulstaskolan är positiva till en fritidsgård med tjejprofil. ”Man kan dansa, spela och sitta och snacka”, säger Selma Pihic. Foto: Roger Turesson

Sveriges fritidsgårdar domineras av pojkar.

– Det känns som om killarna tar över ­hursomhelst, man vill ju inte gå dit, säger Leila ­Warsame, högstadieelev på Hjulstaskolan.

I dag ska Spånga-Tensta fatta beslut om en ny fritidsgård i Hjulsta – med tjejprofil.

Jämställdhet på fritidsgårdar är en fråga flera kommuner i Stockholm och i övriga delar av landet arbetat med de senaste åren. Flera rapporter visar att en klar majoritet av de ungdomar som väljer att gå på fritidsgårdar är pojkar.

– Fördelningen ligger ofta på 70 procent pojkar och 30 procent flickor, och i de värsta fall på 80 procent pojkar respektive 20 procent flickor, säger Magnus Jacobsson som arbetar med hållbar jämställdhet på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Vad snedfördelningen beror på har man inte riktigt kunnat konstatera. ­Lokaler och typ av aktiviteter är faktorer flera pekar på som avgörande. Andra menar att man väljer att prioritera pojkars önskemål på aktiviteter för att de är mer högljudda – och gör sig mer hörda.

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning arbetar med att öka flickors inflytande på fritidsgårdarna. Stadsdelsförvaltningen föreslår att nämnden ger i uppdrag att inrätta en fritidsgård med tjejprofil i Hjulsta. Det slutgiltiga beslutet kommer att tas i stadsdelsnämnden i dag, torsdag, men ­majoriteten ser positivt på förslaget.

– Pengar finns avsatta. Det är bara det formella beslutet i nämnden som är kvar, men det finns en majoritet för beslutet, säger Awad Hersi (MP), ordförande i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd.

En fritidsgård med tjejprofil innebär i praktiken att det fokuseras på flickors behov och val av fritids­aktiviteter. Stadsdelsförvaltningens idé är att flickorna själva ska få vara delaktiga i beslut som rör vilka aktiviteter och vilken utrustning som ska finnas. På så sätt tror man att man kan locka fler flickor till ungdomsgårdarna – och skapa en bättre och mer jämställd miljö.

– Vi vill att flickor ska kunna nyttja resurserna i lika stor utsträckning som pojkar. Flickors fritidsaktiviteter måste också prioriteras, det är en jämställdhetsfråga, säger Hersi.

Vad anser ni att det är för skillnad mellan flickors och pojkars behov av aktiviteter?

– Det kan jag inte svara på. Jag tror inte att alla tjejer, eller för den delen killar, tycker om samma saker. Det viktiga är att flickorna får vara delaktiga.

Salma Ali går i årskurs nio på Hjulstaskolan. Hon ser positivt på förslaget om att inrätta en fritidsgård med tjejprofil.

– Jag tycker att vi borde ha en fritidsgård som riktar sig till tjejer där vi får ha mycket dansaktiviteter och sådant, säger hon.

Selma Pihic håller med.

– På fritidsgården Blåhuset i Tensta är det jättemycket killar, man kan liksom inte slappna av. Det blir en spänd stämning som vi inte gillar. Jag tror absolut att det skulle vara skillnad, det skulle komma fler tjejer. Man kan ju dansa, spela och sitta och snacka.

Stadsmissionsdrivna Blåhuset i Tensta har under en period arbetat med jämställdhetsfrågor och viss förändring har skett, men fortfarande är majoriteten av ungdomarna killar. Även i Botkyrka kommun har man lyft frågan om jämställdhetsproblemet på fritidsgårdarna, och genomfört arbeten för att förbättra situationen.

Fritidsgården med tjejprofil i Hjulsta ska enligt tidsplanen vara klar i december. För att öka antalet flickor har förvaltningen föreslagit att fritidsgården ska ligga i anslutning till Hjulstaskolans lokaler.

– Jag tror också att det handlar om en förtroendefråga där vi måste få med oss föräldrarna – att flickor kommer till en trygg miljö. Därför föreslår vi att verksamheten lokaliseras i skolans lokaler. Vårt mål är att minst 60 procent av alla ungdomar som kommer ska vara flickor, säger Awad Hersi.

Även om flera av de kommuner och stadsdelsförvaltningar som konstaterat problemet är invandrartäta, verkar ungdomarnas bakgrund inte vara en avgörande faktor. I Botkyrka kommun visar statistik från invandrartäta Fittja liknande siffror som Tullinge, som är en av de kommundelar i Botkyrka som har lägre invandrarandel.

– Det är ett problem som finns i hela Stockholm och hela Sverige oavsett invånarnas bakgrund. Däremot tycker vi att det är extra viktigt att se till att det finns trygga rum för alla unga i socioekonomiskt utsatta områden där exempelvis trångboddheten är större, säger Awad Hersi.

Fakta:

Pojkar är oftare på fritidsgården

Flickor i Rinkeby-Kista är inte lika ofta på fritidsgård som pojkarna. Det visar Stockholmsenkäten från 2014. Av de som gick i nian i stadsdelen uppgav:

56 procent av pojkarna att de är på fritidsgård ofta eller ibland.

37 procent av flickorna att de är på fritidsgård ofta eller ibland.

89 procent av pojkarna att de trivdes bra i skolan.

84 procent av flickorna att de trivdes bra i skolan.

10 procent av pojkarna hade känt sig mobbade i skolan.

19 procent av flickorna hade känt sig mobbade i skolan.

Fler mötesplatser för unga i budgeten

I den rödgrönrosa majoritetens budget för 2015 står bland annat:

Fler mötesplatser ska inrättas för unga, med fokus på unga kvinnor och hbtq-personer.

Stadsdelsnämnderna ska göra en inventering av träffpunkter och verksamhet som riktar sig till flickor och ta fram förslag på nya verksamheter i de stadsdelsnämnder där det finns ett behov.

Alla fritidsledare ska få kompetenshöjning i genus- och antirasistiska perspektiv.

Flickor i Rinkeby-Kista idrottar mindre

Stockholms stad har nyligen låtit Sweco utvärdera projektet Järva-lyftet Idrott. Det har pågått i cirka 6 år och vänder sig till inaktiva ungdomar, med fokus på flickor i åldern 10–17 år.

Bland flickor i Stockholm totalt har 74 procent idrottat/motionerat två gånger i veckan eller mer. I Rinkeby-Kista är det 64 procent. 27 procent i stadsdelen är med i en idrottsförening jämfört med 60 procent totalt sett.

Särskilda insatser ses som nödvändiga om framför allt fler tonårsflickor och ungdomar med funktionsnedsättning ska nås med idrott och motion.

Staden ska nu under en tid av två år anställa en idrottskoordinator på Järvafältet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.