Sammanlagt drygt 200 vårdenheter – allt från sjukhus till vårdcentraler och logopeder – ingår nu i ett sammanhållet journalsystem i Stockholm där patientens alla journaler ingår. Det betyder att närmare 40 000 anställda i Stockholms läns landsting har åtkomst till dina journaler.
Det är inte bara läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som vid behov kan läsa journalerna, utan även administrativ personal.
Så här kan det gå till:
Du besöker din husläkare för en stukad fot. Hon slår in ditt personnummer och får fram en översiktsbild. Här framgår vilka läkemedel du äter och om du har andra tider bokade i sjukvården – exempelvis att du tar lugnande mediciner och har en tid hos barn- och ungdomspsykiatrin.
När läkaren sedan ska skriva en diagnos får hon upp en sida där dina samtliga tidigare diagnoser finns listade.
Systemet anses skapa en högre säkerhet i sjukvården. Saker som du inte kommer på att berätta, men som läkaren behöver veta, framkommer av journalerna. Och risken för farliga läkemedelskombinationer minskar.
Den som exempelvis i många år haft besvär med sin rygg och opererats för diskbråck kan tycka att det är skönt att slippa upprepa sin sjukdomshistoria en gång till. Men den som har en bakgrund med missbruk, vård inom psykiatrin eller abort och missfall kanske inte vill att deras husläkare, logoped eller sjukhusets administratör ska få veta detta.
Och många känner helt enkelt inte till att dessa uppgifter syns när läkaren tittar på sin dataskärm.
Enligt lag ska alla patienter först informeras om vad det sammanhållna journalsystemet innebär. De har också rätt att få veta att de kan stoppa delningen av uppgifter. Men många har aldrig fått frågan, eller uppfattat hur omfattande uppgifterna är, visar kontroller som Datainspektionen gjort.
– Allmänheten har nog inte så mycket kunskap om vad sammanhållen journalföring är, säger Maria Bergdahl, jurist på Datainspektionen.
Den som vill kan alltså spärra hela eller delar av journalen. Då syns ett litet lås på dataskärmen. Och nu ökar spärrarna. Förra året valde 2 222 personer att spärra sina journaler, det är nästan dubbelt så många som under 2010 då antalet var 1 266. Totalt ligger det nu 4 193 spärrar inlagda i journalsystemet Take Care i Stockholms läns landsting. Cirka 60 procent av spärrarna är lagda inom psykiatrin.
– Det är bara bra att folk får de spärrar de vill ha. Det måste vara patienterna som talar om villkoren för den sammanhållna journalföringen, säger Bo Vikström, chef på den enhet som förvaltar Take Care i Stockholms läns landsting.
På Datainspektionen pågår just nu en granskning av hur rutinerna kring spärrar fungerar.
– Människor hör av sig och berättar att de inte har fått de spärrar de vill ha, säger Maria Bergdahl.
Pontus Järlund, specialist i allmänmedicin på Liljeholmens vårdcentral, är kluven till den sammanhållna journalen.
– Flera gånger i veckan händer det att jag stänger ned översiktsbilden innan patienten kommer in, eftersom det kommit upp information som jag inte vill ska synas på skärmen när jag träffar en patient första gången.
Han konstaterar att han kan ha stor nytta av en sammanhållen journal, exempelvis för att se att patientens papper kommit fram till en viss sjukhusklinik, eller för att få veta exakt vilken typ av hjärtoperation som gjorts.
– Men systemet är inte färdigtänkt, det händer för ofta att jag får upp sånt som jag inte frågat efter, och som jag inte behöver, säger Pontus Järlund.