Stockholms stad kan bryta mot lagen när politikerna slår fast mallar för hur de skriftliga omdömena i grundskolan ska formuleras.
- Det är rektorns ansvar att bestämma, säger Frida Ericmats Rutgersson på Skolinspektionen.
Genom förändringar i grundskoleförordningen bestämde regeringen tidigare i år att alla grundskoleelever från och med höstterminen ska få skriftliga omdömen redan från årskurs ett. I nästa vecka fattar utbildningsnämnden i Stockholm beslut om hur omdömena ska utformas i kommunens skolor.
- Det är tveksamt om en politisk nämnd kan gå in och reglera hur en rektor ska arbeta eftersom bestämmelsen pekar ut rektorn som ansvarig att besluta i frågan, säger Frida Ericmats Rutgersson, jurist på Skolinspektionen.
Hon vill inte yttra sig om enskilda fall men konstaterar att skrivningarna i förordningen visar att rektorn beslutar om utformningen av de skriftliga omdömena. Samma regler gäller för kommunala och fristående skolor.
- Nämnden kan informera om förändringar och upplysa om vilka möjligheter rektorn har. Politikerna kan också följa upp hur skolorna arbetar med omdömena.
Skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) är väl medveten om att lagen riktar sig till rektorerna och inte till kommunpolitikerna.
- Vi skulle inte lägga fram förslaget om inte rektorerna ställt sig bakom det. Förslaget är väl förankrat och jag förväntar mig att alla skolor ska använda samma system. Det är viktigt för att kunna jämföra utvecklingen mellan olika skolor.
Lotta Edholm hade föredragit att lagstiftningen riktade sig direkt till kommunerna.
- Men vi hade ändå förankrat vår modell bland dem som är närmast verksamheten, säger hon.
Lärarna i Stockholms grundskolor ska använda en tvågradig skala i sina omdömen om eleverna i årskurs 1-3. Med "ja" eller "osäkert" ska de ange elevens möjligheter att nå kunskapsmålen i trean. Från fyran och uppåt tillkommer ännu ett steg: "I hög grad".
- "I hög grad" är ett betygsliknande omdöme. Om vi infört det från årskurs ett hade det blivit ett himla hallå, säger Annika Hedås Falk, rektor på Rågsvedsskolan.
Under arbetet med att ta fram förslagen är hon en av fyra rektorer som företrätt kollegerna i kontakterna med utbildningsförvaltningen. Förslagen har i olika omgångar testats på de 130 rektorerna i Stockholms grundskolor, och Annika Hedås Falk bedömer att mallarna har ett brett stöd.
Hon är medveten om att det finns kolleger som har invändningar mot såväl utformningen som att inte rektorerna själva fått bestämma.
- Alla kan inte få som de vill. Vi ingår i en stor organisation - om alla sitter på sin skola och uppfinner hjulet tar det för mycket tid.
Både Annika Hedås Falk och biträdande grundskolechefen Christer Oja betonar att de enskilda skolorna måste arbeta vidare med omdömena mot bakgrund av målen för varje årskurs och ämne.
- Stora delar av den skriftliga informationen formuleras ju ute på skolorna, säger Christer Oja.