Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

STHLM

Ny energi på gång som ska ersätta kolbitarna

Den nya rödgröna majoriteten i Stockholms stadshus vill stänga kolkraftvärmeverket i Värtan. Senast 2020 ska den sista kolbiten vara bränd. Fortum arbetar för att fasa ut kolet steg för steg, men ser det som tekniskt omöjligt att snabbstoppa kolanvändningen.

Kolet gjorde comeback i Stockholm på 1980-talet när ett kraftvärmeverk med moderna tekniska lösningar togs i bruk. Då fanns ingen klimatdebatt om att jordklotet hotar att dö av värmeslag om vi inte stryper användningen av fossila bränslen som kol och olja. I dag skäms politikerna i Stadshuset varje gång de tvingas förklara att klimathuvudstaden Stockholm till en del värms upp med kol.

Fortum Värme, som till hälften ägs av staden, har de senaste åren arbetat med ambitionen att fasa ut kolet helt senast till 2030. Det har de styrande i Stadshuset, som inte ogillat en vinstutdelning på 200 miljoner om året, varit tillfreds med. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har i flera år krävt att kolanvändningen stoppas och ska nu styra Stockholm de kommande fyra åren tillsammans med Socialdemokraterna och Feministiskt initiativ. I fyrparti­alliansens plattform står det svart på vitt att de fossila bränslena ska vara avvecklade senast år 2020.

– Det ser inte bra ut att vi värmer våra hus med kol och om vi stoppar kolet i Värtan minskar vi de årliga koldioxidutsläppen med ett halvt ton per stockholmare, säger ny­blivna miljöborgarrådet Katarina Luhr (MP). Hon har som vice ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden de senaste fyra åren skrivit många skrivelser med krav på att stoppa kolet tidigare än 2030.

– Vi vill fasa ut kolet så snabbt det bara går och vi vet att Fortum arbetar med att hitta ny energi som solceller och spillvärme, säger hon.

Beskedet från miljöborgarrådet slår inte direkt ned som en bomb i Fortum Värmes kontorsbyggnad i skuggan av de höga skorstenarna i Värtan. Företagets inriktning är att kolet ska bort men det är tidsfrågan som är det knepiga.

– Vi har bestämt att kolet ska vara borta senast 2030. Det ser ut som det kan gå snabbare och vi arbetar med att utreda hur en forcerad avveckling ska gå till, säger Ulf Wikström, hållbarhetschef på Fortum Värme.

Fortums analys för dagen är att det inte är tekniskt möjligt att stänga kolkraftvärmeverket i dag. På lite längre sikt är det tekniskt möjligt även om det kommer att kosta pengar. Det finns också minst två miljöproblem med att stänga kolkraften. Det ena är att ersättningen för den elektricitet som nu produceras i kolkraftvärmeverket till stora delar kommer att produceras i ineffektiva kraftverk där 70 procent av energin kyls bort. Det blir därför ingen omedelbar klimatvinst. Det andra är att Stockholms fjärrvärme kalla vinterdagar kommer att komma delvis från oljeeldade pannor.

– Fjärrvärmesystemet är ett väldigt stort system med ett 50-tal energikällor där många bara används under topparna på vintern. Utan kolet i Värtan skulle vi behöva köra de här anläggningarna där vi i princip hettar upp varmvatten med oljepannor mycket oftare, förklarar Ulf Wikström.

Stockholms fjärrvärmesystem är uppbyggt så att basen är kraft­värme i anläggningar med biobränslen som avfall och flis som bas och värme­pumpar. När kylan kommer på hösten startar ett kraftvärmeverk för pellets och kolkraftvärmeverket. När det blir ännu kallare kör biobränsleanläggningarna, kolkraftverket och värmepumparna i Värtan och Hammarby för fullt. Och vid köldknäppar startas först hetvattenpannor som eldas med biobränsle och allra sist drar oljepannor i gång.

För att steg för steg minska behovet av kol – som i dag står för 16 procent av fjärrvärmen – arbetar Fortum med att få in andra bränslen i kolkraftverket. Stora investeringar har gjorts för att ersätta en del av kolet med olivkärnor. Samtidigt ökar insatserna för att ta till vara spillvärme från datorhallar och affärer som producerar mer värme än de gör av med. I Värtan byggs också det som blir Sveriges största energianläggning för biobränslen när den står klar 2016 – en investering på 4,4 miljarder.

– Vi arbetar också med att bygga ihop fjärrvärmenäten så att det blir ett sammanhängande system från Sigtuna till Södertälje. Då kan vi utnyttja produktionsanläggningarna ännu smartare, säger Ulf Wikström.

Kostnaden för att stoppa kolanvändningen redan 2020 eller tidigare är osäker.

– Vi vet att det kostar pengar men inte hur mycket. Men vi är redo att betala. Kostnaden för att inte göra något för att minska vår klimatpåverkan är mycket större, säger Katarina Luhr.

Miljöborgarrådet Katarina Luhr (MP)

Ålder: 41 år.

Bor: Norrmalm.

Bakgrund: I grunden apotekare och har doktorerat i neurovetenskap. De senaste åren har hon arbetat på giftinformationscentralen. Har suttit i miljö- och hälsoskyddsnämnden i fyra år.

Gör på fritiden: Läser, paddlar kajak och åker långfärdsskridskor.