Antalet anmälningar om kvinnomisshandel ökar i Stockholm. Samtidigt riktar länsstyrelsen hård kritik mot socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn. Men på Relationsvåldscentrum, RVC, i Västerort har polis och soc hittat en modell som ger verkliga resultat.
Kanske hade 35-åriga Pia inte polisanmält den fysiska och psykiska misshandel som hennes sambo utsatte henne för om det inte hade varit för hennes väninna. Det var nämligen hon som ringde polisen, inte sönderslagna Pia, som mitt i natten fick nog och rymde från den man som i ett år terroriserat både henne och hennes barn.
Väninnans samtal till polisen blev vändpunkten. De ryckte ut mitt i natten. De lyssnade på Pia, de hörde vad hon sa och till slut ställde patrullen den avgörande frågan: ”det är inte så att det här har hänt tidigare?”
Då bröt Pia ihop, berättade allt. Om slagen, stryptagen, skadegörelsen och hoten. Om rädslan och paniken. Om att hon älskade den man som hon hatade.
Poliserna gjorde en anmälan om grov kvinnofridskränkning och frågade Pia om hon skulle vilja att någon från Relationsvåldscentrum, RVC, tog kontakt med henne. Hon sa ja, som ungefär hälften gör av de kvinnor som polisanmäler att de blivit utsatta för våld av någon som de har en nära relation till.
– Det blev min räddning. Mitt i krisen fanns de där. Jag fick prata, tänka och känna. De hjälpte mig att uthärda det praktiska, att förstå vad jag hade framför mig i form av polisförhör och rättegångar, säger Pia.
Och hon hade tur, för där brottet begicks, i Västerort, finns RVC. Socionomen där följde henne till sjukhuset, till tings- och hovrätt. De gjorde så att förhören med polisen blev bättre eftersom Pia kände sig tryggare och inte lika stressad. Och de hjälpte henne att fylla i blanketter om förtur till ny bostad och skyddade personuppgifter.
– Ja, är det något man skulle önska är det att alla kvinnor över hela landet skulle få samma stöd och hjälp i den här typen av situationer. Tyvärr är det inte så, men vi hoppas kunna sprida vår arbetsmodell till fler, säger Francisca Andreu, socionom på RVC.
RVC är ett samarbetsprojekt mellan polis, socialtjänst, åklagare, landsting och kriminalvård i nordvästra Stockholm, Solna, Sundbyberg och Ekerö. Det startade efter att projektledaren Åsa Frostfeldt, polis och åklagare varit i Kanada och studerat en liknande, väldigt lyckad verksamhet.
554 kvinnor som tillsammans har 416 barn har hittills fått hjälp av RVC. Resultatet är att andelen polisanmälningar som gäller grov kvinnofridskränkning leder till att åtalen ökat med närmare 50 procent.
– Det är en enorm kvalitetshöjning för oss. Utredningarna blir bättre och våra poliser kan koncentrera sig på just brottsutredning. Att anmälningarna ökar beror på att mörkertalen är på väg att bli lite synligare, vilket vi tycker är bra. Relationsvåld är ett större samhällsproblem än vi vill se, säger polisinspektör Tomas Sandin, chef för de femton poliser som enbart ägnar sig åt den här typen av brottutredningar.
Alla som gör en polisanmälan får en förfrågan om de vill ha kontakt med RVC. Syftet är sedan just att få kvinnan att orka med hela processen.
– Vi kombinerar ett socialt stöd med information om rättsprocessen, det är en av våra framgångsfaktorer, konstaterar Åsa Frostfeldt som hoppas att projektet permanentas nästa år.
Det hoppas Pia också. Liksom länsstyrelsen, som i tisdags presenterade en tillsynsrapport där man var kritisk till hur socialtjänsten hanterar våldutsatta kvinnor, har hon negativa erfarenheter av socialtjänsten.
– De hade aldrig tid med mig, undrade inte ens hur barnen hade det. Det enda det hade att erbjuda var en campingstuga tio mil bort från mina barn. Nej, utan RVC vet jag faktiskt inte ens om jag hade klarat mig.
Fotnot: Pia lever med skyddade personuppgifter och är därför anonym.