Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Nya avhysningar av tiggare redan på onsdag

Tidigare avhysning på Sergels torg.
Tidigare avhysning på Sergels torg. Foto: Marijana Dragic

Att ändra lagen för att förenkla avhysningar av fattiga EU-medborgare som permanent bosatt sig på offentliga platser är inget som kan ske snabbt eller enkelt. Samtidigt fungerar uppenbarligen redan ordningslagen som verktyg – på onsdagsmorgonen ska ytterligare ”bosättare” bort från Stockholm city.

Det var Polismyndigheten region Stockholm som ensamt fattade beslutet att den 11 februari rensa Sergels torg från de personer som under längre tid bosatt sig där under nattetid.

Med sig hade de dock Stockholm stad som via socialtjänsten dels informerade de berörda om beslutet och om deras alternativ.

Polisen agerade eftersom juristerna gjorde bedömningen att ”sovplatserna” bröt mot flera olika paragrafer i Ordningslagens 3:e kapitel.

Det var en förhållandevis snabb process – tack vare att polisen bedömde att ”uppställningen av madrasser mm” egentligen krävde tillstånd enligt ordningslagen. Av de lokala ordningsföreskrifterna för Stockholm framgår också att de inte är tillåtet att campa på offentliga plaster i Stockholm.

– Kommunens egna möjligheter att agera är små. De måste söka handräckning via Kronofogden och det är en betydligt långsammare och mer komplicerad process, konstaterar Maria Emanuelsson, jurist på Polismyndigheten och den person som fattade beslutet att rensa upp på Segels torg.

När en kommun eller annan markägare begär särskild handräckning så krävs det bland annat att de personer som omfattas av beslutet är identifierade. En av orsakerna till att det tar tid är att ansökningar ofta måste kompletteras. När Kronofogden fattat sitt beslut så delges de som omfattas via informationsblad och först efter det kan avhysningen ske, oftast med bistånd av polis.

Men av de totalt 226 ansökningar som kom in till Kronofogden i Sverige fram till november förra året gick bara 133 vidare till verkställighet – de som uppmanats att flytta på sig hade då gjort det på egen hand. Efter valet i höstas hade det dock inte inkommit någon begäran om handräckning av polis från Stockholm – då politikerna valt att byta strategi.

I fallet Stockholm har det alltså lett till att polisen valt att agera på egen hand.

– Men vi skulle aldrig göra det utan att det som i fallet Sergels torg föregåtts av ett samarbete med stadens socialtjänst, säger Christian Agdur, polisområdeschef i Stockholm city.

Men om då ordningslagen faktiskt fungerar – vilken slags lagändring är det då som moderaterna i Stockholm vill ha?

Enligt Jennie Lindqvist, pressekreterare på moderaternas Stockholmskansli, är det svårt att säga exakt vilka lagar de skulle vilja se förändrade. För att ordningsvakter ska kunna agera krävs troligen förändringar av så väl ordningslagen, polislagen och lagen om ordningsvakter.

”Men som lagen är utformad i dag har kommunen inte rätt att se till att de lokala ordningsföreskrifterna följs. Då är det vår uppgift att göra regering och riksdag uppmärksamma på det. Situationen är ohållbar”, skriver hon vidare i ett mejl till DN.

På samma fråga svarar polisen:

– Även om vi bedömer att ordningslagen kan tillämpas så är stora delar av frågan inte ett polisiärt problem. Det finns egentligen inget som hindrar att vi fortsätter så här – men vi ser ju att även om vi agerar så flyttas problemet bara runt. Det är enormt resurskrävande, säger Maria Emanuelsson, jurist på polisens rättsavdelning.

Problemet med att avhysa olika typer av ”bosättningar” är långt ifrån nytt och det har ökat under de senaste tio åren. Allt från hemlösa, svenska medborgare som bor tillsammans, till bärplockare och asfaltsläggare som tillfälligt slår upp ”läger” är företeelser som blivit allt vanligare. Så väl Sveriges kommuner och landsting som intresseorganisationer som LRF har i flera olika sammanhang agerat för att förenkla processen att få bort dem.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.