Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Nya Slussen hotar mälarböndernas mark

Bygget av Nya Slussen kommer att ändra vattennivån i Mälaren med stora skador för hundratals bönder som följd. Nu kräver 700 fastighetsägare flera hundra miljoner från Stockholms stad i en gigantisk skadereglering.

Adam Giertta tittar ut över åkern med höstvete som spirar i decembersolen. Efter vete sår han vårkorn, följt av lin och sedan höstvete igen i en fastlagd växtföljd. Vid åkerns ände glittrar Mälaren mellan träden. Och någon kilometer bort, nära sjön, går kor och får nu i en gemensam hage, utfodrade med hö i början av december.

– Bonde, det är det bästa man kan vara, säger Adam Giertta, som i slutet av 1990-talet tog över jordbruket på släktgården Bona på Munsö.

Men med renoveringen av Slussen kommer också en ny vattenreglering av Mälaren, och därmed ändras förutsättningarna. Vattenståndet i sjön sänks med i snitt en centimeter på ett år. Samtidigt höjs medelvattenståndet under vårbruksperioden under april-maj med fyra centimeter. Följden blir att vårbruk och betesläpp försenas med tre veckor för många bönder runt Mälaren. Adam Giertta uppskattar att 25 hektar av gårdens totalt 500 hektar åkermark påverkas.

– Om man drar ur proppen här så tar det längre tid att torka upp. Då kan man inte så i tid för det kommer aldrig i kapp. Vårgrödorna påverkas allihop, säger Adam Giertta, som räknar med att produktiv åkermark i bästa fall kommer att användas till att odla vall eller hägnas in som betesmark. I värsta fall riskerar den att växa igen.

– Konsekvensen blir att åkermark blir obrukbar, och det är åkermark som är mycket bördig. Det finns de som drabbas extremt hårt, och där det står och faller med det här. Många bönder känner sig extremt överkörda.

Det är av hänsyn till naturvårdsintressen som Stockholms stad har fått tillstånd till att vårfloden – den så kallade vårpuckeln – fördröjs och att vattenståndet höjs med fyra centimeter på vårkanten. Syftet är att gynna groddjur och den biologiska mångfalden på strandängarna nära Mälaren.

Stockholms stad erbjuder markägarna 30 miljoner kronor som kompensation för ett försenat vårbruk i det kapitel som nu inleds i Slussenmålet – en gigantisk skadereglering där cirka 700 markägare och bönder kräver skadestånd.

Det är vansinne att de vill flytta vårpuckeln när de i stället borde vara rädda om all odlingsbar mark, och om oss som försöker leva på jorden, men oss skiter de i.

Förändringen har gjort Mälardalsbönderna rosenrasande.

– Vi kommer att ha vatten stående i åkrarna, och därmed försenas vårsådden. Att höstså åkrarna är uteslutet, säger Yvonne Berggren, lantbrukare i Färentuna.

– Det är vansinne att de vill flytta vårpuckeln när de i stället borde vara rädda om all odlingsbar mark, och om oss som försöker leva på jorden, men oss skiter de i, säger Lars Andersson, lantbrukare på Husby gård på Munsö som representerar LRF på Mälaröarna.

För den stora skadeståndsregleringen planeras huvudförhandling i mark- och miljödomstolen först 2017. Vid den muntliga förberedelsen i november stod parterna mycket långt ifrån varandra. Böndernas företrädare kräver tio gånger mer i ersättning än vad staden erbjuder, 300 miljoner kronor. Några utsikter till förlikning finns inte.

– Nej, skyttegravarna är redan grävda och de är djupa som det ser ut, säger Dan Westerberg, jurist vid LRF Konsult som företräder 665 fastigheter.

Han pekar på att för vissa, exempelvis en potatisodlare bland markägarna, kan det bli fråga om nedläggning.

– Det slår olika men totalt sett innebär det en kraftig försämring för möjligheterna att bedriva jordbruk.

Stockholms stad anser inte att skadan av att höja medelvattenståndet under vårbruket med fyra centimeter är så stor som jordägarna hävdar.

– Vi anser att skadan är relativt liten. Medelvattenståndet i Mälaren fluktuerar över året och under våren kan det vara mycket högre än fyra centimeter, och man bedriver vårbruk ändå. Ingen ska missgynnas men inte heller överkompenseras, säger Eva Rosman, kommunikationsansvarig för Slussenprojektet.

Dan Westerberg säger att den främsta skiljelinjen går i beräkningsmodellen. I stora drag kan man säga att Stockholms stad beräknat skadorna enbart på den del av marken som ligger lågt och därmed torkar upp långsammare. Jordägarsidans företrädare räknar med att hela åkern påverkas. Därmed landar stadens uppskattning på 6.000 hektar påverkad mark mot markägarnas drygt 11.000 hektar.

– Vi använder oss av Jordbruksverkets vattenenhet för beräkningen av ersättning av sådana här skador. Den modellen är mest vedertagen, och vi känner oss trygga med att den är mest rättvisande, säger Eva Rosman.

Enligt bönderna är kommunens sätt att räkna inte rationellt även om en del av en åkerlapp faktiskt är blötare än en annan. I praktiken fungerar det inte, säger Adam Giertta.

– Jag ser det som en skrivbordsprodukt. Ett alternativ skulle vara att ge sig ut och så samma åker två gånger, men man måste vara rationell om man ska bedriva spannmålsodling. Det sägs att ängen är åkerns moder, men här blir det tvärtom.

Fördjupning. Slussen
  • Morgontidig protestaktion mot rivningen av Kolingsborg. Läs Lars Epsteins blogg
  • Nya Slussen byggs. Det beslutade Stockholms kommunfullmäktige med stor majoritet på måndagskvällen. Endast Sverigedemokraterna röstade emot.
  • Slussengraffiti väcker protester. På måndagen invigdes det nya gatukonst­projektet Omstart på Kolingsborg vid Slussen. Men initiativet, som Stockholm konst ligger bakom, är kritiserat.
  • Fyndet vid Slussen förbryllar arkeologerna. När ­invånarna i Sveriges huvudstad – dagens Gamla stan – gick på plankor och trästockar hade Södermalm redan stenlagda gator.
  • Interna strider om Slussen in i det sista. Det har inte varit lätt för den rödgrönrosa alliansen i Stadshuset att baxa fram de beslut som behövs för att bygga Nya Slussen – som partierna röstade emot under den borgerliga eran. 
  • Expertgruppen: Rimligt med ny detaljplan. Det var ett riktigt beslut att gå vidare med en ny plan i stället för att genomföra en rekonstruktion, enligt expertgruppen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.