STHLM

Nytt stöd utreds för att ge fler chans att studera

Foto: Jessica Gow/TT

Tio procent av alla stockholmare mellan 20 och 64 år har inte gått i gymnasiet, en del av dem har inte gått i skolan alls. Nu ska staden utreda om det går att ge dem ekonomiskt stöd för att fortsätta studera.

Arbetslösheten i Stockholm är störst i den grupp som inte har gymnasieutbildning. Det visar en ny rapport från Hållbarhetskommissionen, som arbetar med att försöka minska skillnaderna i staden.

– En av de viktigaste åtgärder vi kan göra är att få in kortutbildade i fortsatta studier. De drabbas ganska hårt av sin låga utbildning och vi ser tydligt hur det fortplantar sig till barnen. Om de får jobb kommer barnen att lyckas bättre i skolan, säger arbetsmarknadsborgarrådet Emilia Bjuggren (S).

De kortutbildade är 57.000 personer, 57 procent män och 43 procent kvinnor. Nästan hälften är utrikes födda, varav de flesta är födda i ett land utanför Europa.

Ett av hindren för vidareutbildning är ekonomin. De som har försörjningsstöd – som tidigare hette socialbidrag – förlorar stödet om de börjar studera. Rapporten föreslår att staden ska utreda möjligheten att införa en form av finansieringsstöd som gör det möjligt att få ekonomiskt bidrag under studierna.

– Det är det mest intressanta konkreta förslaget, säger Emilia Bjuggren.

I måndags beslöt Stockholms kommunfullmäktige att på försök införa prova på-studier, där man kan studera i högst sex månader med bibehållet försörjningsstöd.

Men sex månader räcker väl inte så långt?

– Att läsa in gymnasiet tar säkert sex år, och det är inte förenligt med lagen att ha försörjningsstöd så länge. Det är en väldigt svår fråga. Om Stockholms stad ska ta fram ett finansieringsstöd måste vi, rent krasst, också utreda vad det skulle betyda för stadens budget, säger Emilia Bjuggren.

Rapporten föreslår också en förstärkt och samordnad uppsökande verksamhet för att nå flera som står utanför systemet i dag.

– Det är ganska lätt att förstå att om man inte ens har gått ut grundskolan, då är det svårt att våga tro på att man ska klara studierna och få ett jobb. Vi har uppsökande arbete, bland annat samarbete med Svenska med baby, men vi behöver mer, säger Emilia Bjuggren.

Ett tredje förslag – som Emilia Bjuggren tror mycket på – är ett pilotprojekt i form av ett sammanhållet program för kortutbildade där studie- och arbetsmarknadsinsatser kombineras.

Antalet elever inom komvux i Stockholms stad har ökat med nästan 9.000 personer mellan 2008 och 2015. Ungefär hälften av eleverna är födda utomlands.

Även inom SFI – svenska för invandrare – har antalet elever ökat med nästan 9.000 under samma period. I och med den ökande invandringen väntas fler studerande söka sig till både SFI och komvux.

Har ni lärare så det räcker?

– Vi har kapacitet att ta emot fler inom både komvux och SFI. Alla som söker komvux och är behöriga kommer in, på SFI kan vi ordna minst 2.000 nya platser till i morgon, säger Emilia Bjuggren.

De kortutbildade är i högre grad koncentrerade till fattiga förorter.

I innerstan är andelen kortutbildade under åtta procent. I en del områden – se kartan – är andelen kortutbildade upp mot 40 procent.

Fakta. Höga ohälsotal

Totalt är det ungefär lika stor del inrikes födda som utrikes födda i gruppen kortutbildade, 29.411 respektive 27.312 personer.

Av inrikes födda personer har endast 1.191 personer, det vill säga 4 procent, en förgymnasial utbildning kortare än 9 år. Av utrikes födda personer är andelen betydligt högre, 48 procent.

Bland de kortutbildade var skillnaden mellan män och kvinnors förvärvsfrekvens stor – 52 procent av kvinnorna förvärvsarbetade medan motsvarande siffra för män var 65 procent.

De kortutbildade har mer än dubbelt så höga ohälsotal – antal dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning under ett år – som personer med lägst gymnasieutbildning.

Källa: Sweco