STHLM

Odla på balkongen – så lyckas du

Nybörjare på odling – och stadsbo med balkongen som friland? Det finns knep. Johan Orre, hortonom, delar med sig av sina bästa råd för hur du lyckas få växt­erna att må bra på din balkong.

– Det är som att baka eller laga mat. Visst, man kan läsa kokböcker eller mattidningar och inspireras som sjutton, men om man inte får prova själv är det inte kul. Och om första försöket blir lyckat, då blir man sporrad.

DN har stämt möte med Jonas Orre som är hortonom – en person som har vigt fem år av sitt liv på universitet för att skaffa sig gröna fingrar. Vi vill prata om odling i storstaden. Det finns gott om balkonger att odla på. Men, ärligt talat, på många av dem ser man sällan något grönt. Är det kanske ingen idé att ens försöka?

Jonas Orre håller till vardags till på Plantagen ute vid Frescati och han vill inte höra en så korkad fråga. Möjligen för att han råkar sälja trädgårdsprodukter, möjligen för att han vet så mycket om odling. Han lovar till och med ett utmärkt resultat till 110 procent.

110 procent, det är mycket det. Johan Orre må ha svårt med sannolikhetskalkyler men hans råd är enkla. Tre saker måste följas, de är grunden vid odling och går inte att fuska med: Rätt växt beroende på läge, rätt kruka och rätt jord.

Jonas Orre har varit med att ta fram en undersökning kallad ”Trädgårds­trender”. Där siktar man tre huvudtrender i det ständigt böljande växtfältet: Tillbaka till 70-talsromantiken, frisk blandning av nytto- och prydnadsväxter samt ett ökat intresse för ren odling.

Johan Orre bollar tillbaka frågan när jag vill ha ett snabbt svar på hur man ska gå till väga.

– Gå till dig själv, vad är du intresserad av? Ska du skapa en balkong som kan synas på ett uppslag i Sköna hem? Eller är du intresserad av matlagning, eller vill du ha insynsskydd när du solar? Kort sagt, vad ska du använda balkongen till?

Undertecknad, som aldrig kan glömma de hemmagrodda tomater vi åt i Italien en gång, satsar på ren odling.

– Är man fullständig nybörjare ska man köpa plantor som har kommit upp en bit, i mitten eller slutet av maj exempelvis squash, gurka, tomat och chili – och sätta dem i en kruka eller hink på 10 liter, med bra jord i ett soligt läge. Grönsaker och kryddor vill stå så ljust som möjligt, men kanske inte i stekande sol jämt. Jorden innehåller gödning men eftersom den förbrukas så får man tillsätta ny näring, förslagsvis långtidsverkande gödningskulor som man blandar i vid planteringen. Då kommer näring i lagom mängd att finnas tillgänglig under hela tillväxtperioden.

Om man gör som man ska, kan du då garantera att det blir godare än i affärerna?

– Ja, det kan jag, det är inte svårt. På en professionell odling når växt­erna väldigt snabbt en säljbar storlek. Men de är inte lika innehålls­rika som med en långsam odling. Det kommer man inte runt.

– Smaken, precis som doften, har varit en rätt nedvärderad parameter inom växtförädling. Nu börjar det komma sorter som smakar mer. Men sedan tillkommer transporten. Med egen odling kan tomaten efter plockning ligga på din tallrik. Det är färskt det! Snacka om när­odlat – eller härodlat.

Men som med så mycket annat numera så finns det mycket att välja på, både bland plantor och fröer.

– Utbudet har exploderat. Naturligtvis beror det på vilken nivå man vill ligga på. Men det viktigaste är, som sagt, att inte fuska med grunden. En otrendig spann funkar lika bra som en dyr kruka från fina gatan. Men med jorden ska man inte kompromissa, billig jord ökar risken för odlarmisstag. Beträffande frön och plantor så man kan köpa en liten planta och vänta ett tag på resultat, det kostar inte många tior. Man kan köpa frön, då får man kanske tjugo plantor för ett par tior – men då får man vänta längre. Eller om man inte har lust att vänta alls, så kan man köpa en planta med röda frukter på. Allt är helt beroende på hur mycket man vill betala.

Och så måste man förse sig med det som kanske är en bristvara numera: tålamod.

– Det kommer hit dagisfröknar och ska köpa frön och det verkar som om barnen vill se resultat efter en timme, inte efter ett par månader. Jag planterar frön som kanske tar tre eller fyra år innan man ser ett resultat.

– Det gäller att hitta sin nivå och sedan växa efter det.

Och hur var det med 70-tals­romantiken?

– Det är lite mormors krukväxter över det. För 20 år sedan var det tantvarning på pelargoner, nu är det ganska hippt. Precis som med många gröna växter, sådana som fanns i brudbuketterna för hundra år sedan. Och så har intresset ökat för ormbunkar, monstera med hål i bladen och kaktusar.

Och till sist frågan, trots dina fina råd: får man köpa plastblommor?

– Vi säljer mycket plastblommor. Fast vi kallar det för konstväxter. Visst, man kan raljera över fenomenet men det finns många användningsområden även för dem. Man kan vara bortrest mycket, exempelvis.

Johan Orres tre grundråd:

1. Rätt växter

”Man måste utgå från platsens förutsättningar. Det är lätt att bli bortkollrad av förföriska bilder och måleriska texter om hur underbart och lättskött allt ska bli. Men har man ett mörkt norrläge på balkong så är det vissa växter som gäller, och har man sydläge så är det andra växter som gäller. Olika växter vill placeras på olika platser – så är det bara. Tar man inte med det i beräkningen från början så kommer odlarglädjen att grumlas.”

2. Rätt krukor ”Köp krukor som klarar att stå ute på vintern utan att spricka. Något man ofta missar är storleken på krukan. Växten måste ha utrymme för att överleva. Och i en kruka med stor volym ändras temperaturen långsammare än i en liten kruka. I naturen sitter ju växter i marken där temperaturförändringarna går väldigt långsamt. Rötter är vana vid det, medan växtens delar ovan jord är vana vid snabbare förändringar.”

3. Rätt jord

”Man ska välja en bra jord, med tanke på att det är växtens enda livsmiljö, särskilt om den ska leva i flera år. Väljer man en jord typ ’fem säckar för hundra kronor’ kommer det att finnas delar av jorden som rötterna inte vill växa i. Då får man problem med övervintring och att jorden torkar för fort. Man vattnar på morgonen och sedan när man kommer hem trött från jobbet så står växterna bara och slokar. De kanske inte dör men det är ingen odlarglädje, det kan jag känna själv ibland. Tänk exempelvis att det regnar ute och det ser bra ut när vattnet träffar växtens blad, men det som händer är att vattnet rinner av bladen och missar krukan. Visst, det kommer lite i krukan också men inte i den utsträckning man kan tro. Som på hösten när växterna är frodiga och så kommer höstregnen och då slutar man vattna och så kommer en sån där solig höstdag, då slokar det. Helt logiskt.”